Previous PageNext Page

315. MOTACILLA CINEREA

Gael.I. Glasóg liath.

Gael.S. Glasag uisge.- cumhag-bhoghad-toine, breacan ceann ghlas, bricein-ceanghlas.

Cymry Siglen llwyd.- siglen llwyd, shigwti llwyd.

Engl. Grey Wagtail.- water wagtail Antrim, Down, Tyrone, watery wagtail Aberdeen, winter wagtail s.Cy. (prob. for "water"), yellow wagtail Som., Suss., Dmf., e.Loth., Ire., yellow willy Westm., dun wagtail Suss., rocky wagtail, yellow handstir.

[greyhemplin = Linnet, 422]

Svensk Gråärla.

Dansk Bjergvipstjert.

Nederl . Grote Gele Kwikstaart. beekkwikstaart, lentekwikstaart (bergkwikstaart is book.).- winterwipsturt wfries.

Deutsch Bachstelze.- bachstelz Salzb., bochstelz, basstelz Mitelfr., bärgstelze, gälibachstelze Basel, wasserstelze Schlesien, gühl lungen Helg., baachstelz, wanterpanestierzelchen, -wippchen, Lux. (winter-), winterbachstelze, wasserbachstelze, waldstelze, gilbstelze.

[irlin = Bachstelze, 313; gülblabber = Gelbspötter, 381; wassergiemer = Wasserpieper, 306; herdvögeli,frühlingsticherling = Schafstelze, 314]

Franç. Bergeronnette des ruisseaux.- lessiveuse H.Marne, lavandière Jura, SR., H.Marne, laveresse Guern., battelessive Norm., H.Maine, bouillandàyre VS: Saillon (lessiveuse), bouioule Aoste, osse-cu d'yau wall.c., longue-queue H.Marne, longue-tcheu St.Sauveur, verderula H.Sav., verdaula, vedorla Bigorre, verjaula, verjauda Couserans, soufrée "H.Marne" (livr.). [chidra = Bruant jaune, 438]

Prov. Guigno-coué aigassièro.

Cat. Cuereta torrentera.- cuereta torrentera, aiguerola, gafarda groga; cuetáAltea, titina groga, titeta groga Men., picadora Costa Brava (désigne aussi une spatule à battre la lessive).

Basque Erreka buztanikara.- erreka-txori Nav.: Lekumberri, erka-txori Nav., Guip.: Idiazabal (des ruisseaux), ur-txori B.Pyr. (d'eau), fuñika B.Pyr., ithuri-txori (des sources), sirrit (imit.).

[larueperdikara = Bergeronnette printanière, 314]

Esp. Lavandera cascadeña.- brincabarrancos Val. c.o., barranquera Can., cascajera Extr.: Valdetorres (d'après son affection pour les cascades),

Port. Alvéola ribeira.- lavandeira Mad., Açores, lavadeira Mad., arvelinha Açores, boijeira d'agua, avoieira d'agua Penafiel, lavandisca ribeira Lordelo, boieira dos rebeiros Marco de Canaveces, melrinho dos ribeiras Mad.: Estreito, lavandisca de rio Sobreira, lavandisca dos regatos (-), papamoscas Mad.: Porto da Cruz.

Ital. Ballerina gialla.- boarì montanìBresc., montagnin Trev., auaröl Grisons ital., aquiröö TI, aquarou Ponte Organasco, bevi l'acqua (-), basserschiss Terragnolo, (all. wasserstelze),pispisa di canali Agrig., vispisa di sciuni, vispisa di ciumi Agrig., Castelb., pispisa di gebbia I.Lipari, biscaréin.na Novi Liguri, pestsulinna (-), pettsacheas AIS 608 (pêcheuse), pispicia di frischia Mess., guidéa Rimini, cudazètta de la manêla longa Romg., boarì nostrà Verolanuova, boarì mantoà Borgosatello.

[codifuócula = Codirosso, 348]

R.Rom. Balantscha d'aua.- utschel dall'ava Surmeir, utschi da neiv Surs. (?), utschi da la quéua lenga, squassacua, zottla montana Engad.

Roum. Codbáturâ de munte.- prundurél de pâdure Nucet, pliscâ de munte (-), pliscâ surâ(livr.), bâchStierts, bâchstialts all.Tr.

Grec Stachtosousouráda.

Alb. Bisht-tundës i verdhë.

Bulg. Planinska StrciopaSka.

Sbc. Pliska gorska.- zutenjak, zutica, zutoperka (jaune), zlatokosa (doré), mraz (du froid), zorgljya, ilovcica, brodjica (?).

Tch. Konipas horský.

Slk. Trasochvost horský.- hôrna trasovitka, vodná trasovitka.

Pol. Pliszka górska.- pliszka wojka, bachStelce.

Ukr. Plyska girska.

Bielor. zoútaja pliska.- balasencyk, balasjanacka Luninec ð6.2.1..

Russe Gornaja trjasoguzka.

Lit. Kalnu kielé.

Lette Pelèkà Cielava.- plavu cielava (livr.), dzeltana cielava. [stersta = Stèrste, 438]

Iran Dom jonbànak-e kuhi.- murgh-àbibaluchi: Kusheh.

Arm . Lerhnayin Khalttnik.

Talych kuikinakinda.

Azeri Dag Çaydaçapanï.- badibadi.

Turc Dag Kuyruk Sallayanï.

Georg. Mtic bolokankala.

Caucase nyve kiepys guezkabard.

Eg. Abu-fasàda ramadi. (trad. de l'angl.).

Hebr. NaHliely zanavtan.

Malte Zakak tad-dell.

Top Of Page