Previous PageNext Page

381. HIPPOLAIS ICTERINA

Engl. Icterine Warbler.

Svensk Härmsångare.- gulbrösta.

Norsk Gulsanger.- apalsanger.

Dansk Gulbug.- gulbug, bastard-nattergal, hattergalens horeunge, haveirisk, bityv.

Nederl . Spotvogel.- spotfeugeltsje, spotlijsterð5.22.1.- pratertje, prööterkeð5.6.1.- meivogeltjemeizanger hofzangerð5.20.6.- zangmeester, zevenzanger, taalmannetje, allerleisängerke, oelenspegel, kakkeluut, kuleku, kuleke(r), kakkeduut, kwakkeletôntje, stakkerduit, stikkedoetje, tekteguût, taktwienke, spiteku, papaguutje, philip, bônmenneke, bônzetterke,bonenzetter, "tonenzettertje" (err. for bonen-; these names have also been attributed to the Spotted Flycatcher, 331; the original meaning of the name is prob. bont 3.5.3.1, cf. bonenpotter, Hop, 263), zomerzanger, bastaardnachtegaal, basterdnagtegaal, berkenbastje, kijt, spaanse kijt, hegesjonger, hofzanger, hoeffluiter,geelborstje, geelbuikje.- hofsinger wfries. [wilde kanarie, citroentje = Europese Kanarie, 418; kersendief = Wielewaal, 296; wijntapper, juudek = Paapje, 354; weverke = Grauwe Vliegenvanger, 331]

Deutsch Gelbspötter.- spötter Mittelfr., Wernigerode,DS:SG, spottvogel Nieder-Grund, DS:TH, spottvull Lux., spötter(ling)Schlesien, spötter(la), laubspötter, meisterspötter ð5.22.1..- spraklihrer Lafferde, sprachmeister Brand., Schlesien, Böhmen, sproochmates Lux. ð5.6.4..- kapellemeschter Lux., neunstimmer Schlesien, siebenstimmer Teplitz, tausendkünstler, sänger, bastardnachtigall, unechtenachtigall, baumnachtigall, fuhrmandla ð5.20.7..- diderit Beesenlaublingen, tideritchen Anhalt, titerinchen (imit.), sticherling (stiecheln = railler), schackrutschen Anhalt, staudengeckerer, gülblabber ð5.25.3..- ichterchen, ichtelchen Lux., ixel, ixl(e)in Schlesien ð3.4.1.1..- gelbspötter Ruppin, gelberspotter Wien, gelber sticherling Schlesien, gelbe grasmücke Wernigerode, gaale grasmücke (-), gäelbosje Bremen, gelbbrust, gelberhagspatz, gelbschirf, gelbsänger (-), hofsingerke ostfries., gartensänger Mittelfr., gartenspötter, gartenlaubvogel; biervilchen Lux. (Beer-), englische grasmücke Brand., fliegenbitter Helg. (coll.), grosser laubvogel,vetterdaft (-); rendition of its song: schmid schmid schmid, hat der tochter siebe beinah heiratreif DS: Lenzburg.

[lieschallerlei = Teichrohrsänger, 374; wullenspenner,siedenspinner = Feldschwirl, 369]

Franç. Contrefaisant ictérine.- contrefaisant d.Nord, Metz, contrufèzan Malm., côtrufêsan Verviers, contrèfézan wall.c., contrèfé Ecaussines, moqueur wall., pour son chant imitatif; djéna, jaunérèl ALJA, jentro Vosges, jennerolais, jènerôlai, wall., jôyelè, jôliet Liège (jaune).

[hargnar = Pie-grièche, 324]

"hypolaïs ictérine"livr.

[tacotte = Tarier des prés, 354; fâzon,machot = Traquet pâtre, 353]

Prov. Jaunèlo di pas.

Cat. Bosqueta grossa.

Basque Sasitxori orista.

Esp. Zacero icterino.

Ital. Canapino maggiore.- zalet Bell., zaléto Ven., bajaréla zalda Rov., alcéda gialda Sole (alcéda = uccello), beccafico giallo Fiesole, gialletto Anc., gialletta Otr., facedua gialletta Bari, acella san ghiannine Corse: Eivisa ð3.1.70..- acella saula Corse: Evisa (saura) ð3.2.48.2..- viridduni Sic., buscarin verd b.Piem., carleta Ligur.: Casesoprane, ciaccolèta Ven. ð5.3.3.2..- cacaciari Roma, chichitedda Sic., ciarletta nostrâ Gen., musolongo Ver. (pour sa tête pointue), boscara Ven., urtlanen Varzi, urtlanin Pav., tuinù V.Brembana, tüinot Valt., tuinot Lomb., Brescia, Berg., fuiton Castelnuovo, foinàz Rov., Arco, foinón, foinot Rov., foim gros Rov. (augm. de tuin,foin, 384), riidduni, riiddu duppiu Agrig., occhio mujùlo Capri.

[canapino = Cannaiola, 374; "massalan" = massacan = Piviere, 161]

R.Rom. Beffarel d'üert.

Roum. Frunzâritâ. (des feuilles, cf. No. 385, port.). pitulice galbenâStîlpeni, ciobânás (?)Piatra-Neamt, nom attribué a diverses espèces.

Grec Kitrinostritsida.

Alb. Përqeshës i gjelbër.

Bulg. Gradinski Prismexulnik.- zlturnik.

Sbc. Voljiçzuti.- vrtnarica sln., vrtnik, vrtlarka (des jardins), volciç, voliçð4.5.1..- voljity zuti, slavuljaca, bumbulica ð5.25.3..

Tch. Sedmihlásek hajní.- sedmihlásek, sedmahlásek, sedmohlasník, sedmorecník ("sept voix" "moqueur", cf. franç.), vSemihlásek, vSehohlásek (tout en voix), zvonihlásek, zvonohlásek, mnohohlásek ("beaucoup de voix"), devitihlásek, devaterohlásek, devaterák, devoterník, (neuf voix), dvanáctihlásek (douze voix), stohlásek (cent voix), posmêvácek, posmivák, ptácek-posmêvácek (moqueur), premískácek, premyskác, premyskác(ek), poSkkebac, poSkkebácek, prêskerák, preSkvirák, pretrbovacka, presuzovácek, vyScerrák, vySkerácek, vyskerácek, kolovrotek, kolovrátek, melihuba, soudil, sprochmistr (all.), podriznák, podriznok, zahradnícek, pênice zahradní, Seropka, uStêpácek, strejcikát, zpêvácek, pênice hluchá, cvercilka zelená.

[rákosnícek = Rákosník, 374]

Slk. Sedmohlások.- sedmohlások, sedmokrások, posmevác, posmevácik, posmevacok, posmevak, posmevacek, spevák, prespevák.

Pol. Zaganiacz.- bajgiel ð5.19.1..- podzez'iacz, zaganiacz, slownik zaganiacz (?) signifie "bouvier".- Sartula h.sorabe.

Ukr. Berestjanka.- peresmiSka, vivcarik, sadova pinocka,

Russe PeresmeSka lesnaja.- peresmeSka (moqueur).

Lit. ToSinuké.

Lette Jedzeltenais kaukis.

Iran Sesk-e deraxti-ye zard.

Arm. Kanac Morehav.

Azeri Mesâ Bülbülü.

Turc Sari Mukallit.

Eg. KhanSa' limunii.

Hebr. SiHanit tsehubat-beten.

Malte Bekkafik tar-rebbigha.

Top Of Page