Previous PageNext Page

42. ANAS CLYPEATA (Spatula c.)

Gael.I. Spadalach.- slapaire ð130., roum.

Gael.S. Gob-leathann.- gob-leathan,

Cymry Hwyaden lydanbig.- hwyaden biglydan.

Engl. Shoveler.- shovelard Suss., Kent, Norf., sholard(e)Suss., shovelar, shullard Nrf., shovelbill Ire., spoonbill Ches., Kent, Som., Suss., Nrf., Ire: Down, Londonderry, Strangford, spoonbill-duck Nrf., Ire.: Antr., spoonbeak Nrf., scopper-bill Nrf., scupper-bill Ire., popeler Nrf., broadbill Suss., banjobill Nrf., Suff., beck Nrf., Suff. (franç. bec),kirktullock, kirtlutock (?)(-), harvest-teal (?)Dmf. (i.e. autumn teal), blue-winted stint (a doubtful name; winted is evidently a misprint for winged).

[winniard,whinyerd,maiden-duck = Wigeon, 46; whiteside = Scaup, 49]

Isl . Skeidönd.

Norsk Skjeand.

Svensk Skedand.- skedand, skoveland,leffeland, liffeland, slevand, slevrrut.

Dansk Skeand.- skedand, skuleand, skjoldenæb, skjoldand, skuffe, skuffeland, skovlnæb, leffeland, slopand, slubrer, kropand, mellemand.

Nederl . Slobeend.- slob wfries., Texel, Terschilling, slobbe(r), wetterslob(be), breedbek, lepelbek(eend), lepelaande, bekaande.

Deutsch Löffelente.- löffelente, läpelent, lepelsnut, leppeschnute (-), läpelaant ostfries., läffelint Lux., leffel enten alten Pommerland, sloppen (cf. Gael.I. slapaire),breitschnabel(kopf)Schlesien, Mittelfr., schaufelente (-), spatelente, räschen(kopf); täschenmul DS, taschenmaul Mittelfr., Nürnberg,taschenkropf (nicht raschenkopf), eisente ? ð3.4.3..

[schild-,schiltente, = Brandente, 36; schell-,schallente = Schellente, 54; seefasan,fasanente = Spiessente, 41; mur-,moor-,moosente = Reiherente, 48; leppelgans,deutscherpelikan = Löffler, 130]

Franç. Canard louchet.- louchard Hénin-Beaumont, Carvin, Lillers, loucharde Char., souchet (a.litt. 1438), zouchet dict.; ces deux noms parus dans des écrits anciens et perpétués dans la litt. orn. ne peuvent avoir de rapport avec souche "tronc d'arbre" etc., ni avec souchet ("une cypéracée" selon les dictionnaires; dans les parlers, souchet est la laiche Carexelata formant des touffes ou souches). Comme nom du canard il ne peut s'agir que d'une coquille typographique ancienne pour louchet (confusion des anciens S et L majuscules manuscrites) (cf. louchard, ci-dessus); louchet est aussi le nom de divers instruments ou objets à lame aplatie voir No. 130, roum.- canard-cuiller (-), bec-en-cuiller M.et L., SR, rouge à la cuiller P.de C., quilhèy, quilheir, culher, culheir Gasc.mar., "quillet"in Duchartre, cuier, cuieras Nice, cuilleras Mars., cuyeïras Gard, cuillerat Aix, cuyêirat Périg., lapassoun Ferrère ð130., roum., canard-spatule (-), bé d'espatulo Gard, cane poche Jura, trublet, troublet (-) (pelle, truelle), bé large Char., bec-plat SR, rouget Anjou, Sav., rougeot Jura, rouge Somme, Pic.: Woignarue, rouge de rivière St.Sauveur, barbelle (-).

[mesquin dict. est un nom du Canard louchet en Louisiane; moura,grandmaroton = Canard milouin, 50]

Prov. Cuiràs.- cuié, cuieràs, cuierat, culhieràs (augm. de cuier),bè d'espatulo.

Cat. Anec cullerot.- culler S.Nazari, Alennyà, S.Llorenç de la Salanlca, Canet, Barcarès, cullerot Bal., delta del Ebro, Sueca, Cullera, Albufera, Gandia, Jaraco, Ribera de Jûcar, guierot Bal., culleret Albufera, cullera Val., Albufera, Castellón, Torreblanca, cullereta Val., Torreblanca, cucharet Albufera, paleter Val., ànec paleter Cat., Ross., bec d'espatula (-), bragat Val., Sueca, Cullera, bragada (-) ð3.2.38..- lluser Val.

[rastella et var. = Xarrasclet, 43]

Basque Ate mokozabal.- ategazti, utegastia, ata-golhari.

Esp. Pato cuchara.- pato cuchara Sevilla, Gran., Murcia, La Mancha, Cuenca: Uña, cuchareta Sev., Murc., Gran., Pal.: Fuentes de Nava, cucharón Zam.: Villafáfila, Ter.: Bello, cucharudo Cáceres: Brozas, cucharero Sanlûcar, cucharetera Palencia: La Nava, pato cucharetero Cast., pato cuchareto, pato cucharatero, pato cucharudo, pato cucharón (-), cullarete Lugo: Cospeito, cullerot Castellón (franç. cuiller), paletón And., paleto Marismas, Mal.: Fuentepiedra, Tol.: Quero, Villafranca; La Mancha, C.Real: Malagón; Mal.: Fuentedepiedra, pato paleto Mal., Jerez, espátula Nav., Ter.: Alcañiz, picolao Marismas: Sanlûcar, Doñana, Las Nuevas, Villamanrique etc. (= picolado - Carro & Bernis), pato bocón (-).

[parrodelacastañuela,rastella = Cerceta, 43; sardinero = Somormujo, 66]

Port. Pato trombeteiro.- colheiro, colheira, pato colheireiro, golegã(-), pintalhão Aveiro.

Ital. Mestolone.- mestolone Pis., mistuloni Otr., palòs Mod., Bol., palöz Bol., palèt Piem., palòt Crem., Mant., Parm., Carpi, Mod., Bresc., paloto Ven., Ver., palote Friuli, nedrèla de la palèta Iseo, palton Mant., palatun, palutuna, palutona Pav., palettone Fior., V. Chiana, paletù, palitù, paletróna Castenedolo, palituna Bresc., paitûna Rivoltella, palidhòne Sard., palidhoi Sard.: S.Gavino, palituni, anatra palituni Sic.: Mazara, anatra palettuni Trap., Marsala, cucciaron Crem., cüciarù Castenedolo, cuciarone Sard., cucchiarone Marche, Roma, Nap., cucchiarune,-i Cal., Mess., Pal., Trap., cucchiarunedda, anatra cucchiaruni Agrig., sculiaro Ven., Scüdelera L.Maggiore, cassul Cuneo, cassù b.Piem., cazzulón Valt., Lomb., cassulón Pav., cassolár Verolanuova, ania cassulèra b.Lomb., cazuroûn Varese, cassuròon Vigev., cazzurón Lomb., cassulòt b.Lomb., cazzulòt Mil., Valt., cazulòt, cazur\t Varese, cazzolòt, cuzzoròt Lomb., fafar Finale, fafer Mod., fafàn Bol., fafên Romg., fâfan Rav., fòfano, fòfana Ven., fofanáchio Pad. (non tofanáchio),spatola b.Piem., gragallu Sard. (cuiller); tous les groupes précédents désignent soit une spatule, soit une gosse cuiller.- becociato Gen. (bec-plat), biccangia Sard.: Campid. (esp. ancho),badilats Romg., pizzilata Saline, Barletta, puzzâlétâL.Manfredonia (bec large), beccoroveia Marche, cucchiaruni monacu Pal. ð3.6.44..- specchio V.Chiana, bifara Bari, tognin Mant. ð3.3.13.2..- ania d Dèra L.Viverone (de la Doire), paparellâAbruzz.: Penne (coll. pour tous canards,< gr. pápia).

[busion,anatrafungiata,domenicano = Moretta, 48; panèr,panard = Codone, 41; favajana = Marzaiola, 43]

R.Rom. Anda dal picalatsch.

Roum. Ratâ lingurar.

Grec Chouliarópapia.- chouliaras, koutalás, koulária, chouliarópapia (-), papatsoura Hilea, kasitsís Evros (apport turc, voir sbc.)

[dourdousa = Sarséla, 43]

Alb. Sqep luge.

Bulg. Klopac.- lopatar, lapatarka, klopac(spatule), sirokoklunj,

Sbc. Patka zlicarka.- kaSika Metkoviç, kaSikarka, kaSikuSa (cuiller, < turc), zlicarka, zlicarica, Supljaca Dalm., Sarbanka Dalm. ð3.2.44..

Tch. Lzicák.- lzicák, soksun, soksûn(cf. russe), plechacka (plat), ploskozobka, kachna ploskozobá,

Slk. Širokan.- lyziciarka.

Pol. Plaskonos.- plaskonos, lyZkodziób, plytynos korsuñ.

Ukr. Šyrokoniska.- Syrokonsaja utka Ulianosk, Syrokonos, Syrokonska, Syrokoniska, Syrokoliska, tuponiska.- laponos Dniepr, loponis, plutonis, popadja (cf. Engl. popeler, n,.gr. papatsoura),ploskoniska, pleskonoska kacka, koksun.

Bielor. Lapanoska.- lapanoska Slutsk., saksun Dniepr, travjanka Braginsk.

Russe Šyrokonoska.- Syrokoska, Syrokonoska, plutonos, ploskoska, tuponoska.- pluten' Gorki, luponosaja (-), soksûn Siber., saksan Gorki, sakson Tomsk, saksaûl Tobolsk; viendrait du kirg. soksur (Vasmer), mais noter la présence de ce nom en tch. et en lit.

Lit. ŠaukStasnapé antis. (voir russe).

Lette Plattknàbis.

Iran Nok-pahn.- xudkàZahedan,

Kurde denuk-kewcke s.Kirman (bec-cuiller), qaluxa-danok Kirmanshah.

Talych kovg.

Arm . Laynaktouc Bad.

Georg. Partucvira ixvi.

Turc Kasïk gaga.

Azeri Kovg.

Eg. KiS.- abu-màlik kiS, logát Alexandr., hiqq (-).

H.Sem. bu-slafa Mar.n.,

Hebr. Marit.

Malte Palettuna.

Top Of Page