Previous PageNext Page

55. CLANGULA HYEMALIS (Anas glacialis)

Gael.I. Lacha fhadeireaballach. [lachabhinn = Wigeon, 46]

Gael.S. Lachbuchainn.- ian-chochail Hebrides, eun buchuinn, eun-bochainn, ian bachainn ð5.22.4..- lach mhara, coul-an-coule-lich (imit.), lach liath.

[lachstuadhach = Velvet Scoter, 56]

Cymry Hwyaden gynffon-hir.- hwyad gynffon-hir, hwyad lost-hir, hwyaden gynffon-wennol.

Engl. Long-tailed Duck.- swallow-tailed sheldrake Nhb., long-tailed scheldrake Ire. (shell = dappled), sea-pheasant Suss., Nrf., n.Engl., Dorset, Glo., Hmp., e. Engl., Suff., Nhb., York., Ire.: Strangford, sharp-tailed duck, long-tailed mag (-) (mag = pied), calloo Dmf., Shetl., Ork., callaw Shetl., Ork., kaloo Ork. (not baloo),kallu, kaaloo, calloo-duck Shetl. (imit.), coldie (-), col-candle-wick Scot., Fife, Ork., coal-and-candle light Ork., Nrf., s.Nhb. go-west Scot., York.: Redcar, south-southerly (-) (the last five names are mimologisms or fancy interpretations of its cry), forster, jackie-foster Nhb. (foreign), jacky (-) ð4.1.12..- mealy-bird, little mealy-duck Nrf. ð3.6.33..- ice-duck Nhb., ("hareld" is book.).

[darcall,darcell,jenny = Pochard, 50; curre = Goldeneye, 54]

Isl . Hávella.- hávella, fóvella, fóella ð5.24.1.

Norsk Havelle.- haval, havelle, anke, angletaske Rogal., anglemaker, onglemakar Møre. & Romsdal, trodførar Nordl., floss-aue, flass-orr (-).

Svensk Alfågel.- al, aal, aler, allu, allo, alle, oll, allä, halle, alli, alalk, alalüd, alludd, alfugil, alfugöl, alltupp, ala, aija, aijšgobbä ð5.24.1.- al-pese, alle-gubbe, all-gubbe, algubbe, algobbä, alkärring, all-kärling, kaule, kaulus, kaulus-karl ð5.10.1.- kaulus-dacka, haflud, haflut ð5.11.5.- kæster ð5.9.1.- klingand, ringand, hörand, körfågel, gaddust ð 41, Engl., stråiröf, stråare, stråand, gråbus, galhöna, söflot, sommaral, vinteral, is-par't, våral, svartal, brunal, anka, bringe. [mutta, alla-muta, blekamutta: see Knipa, 54; svartal, örr etc. = Svartand, 57]

Dansk Havlit.- havlit(and), havnlit, litte, sølite, havlyk(ke), havluk(ke), havlok, havlug ð5.12.3.- gadis(se), havgadis(se), havgasse (ð41., Engl.).Bornh.: gaddis. Faroe: havlit, havlyk; edvella, egvellað5.. 24.1.

Nederl . Ijseend.- zeefazant, wintereend. [knob = Brilduiker, 54]]

Deutsch Eisente.- jauer Juist ð5.10.7..- spiesser, spiessente, spitzschwanz, pfeilschwanz, schwanzente, langschwanz, pihlstaart (these names are also given to the Pintail, 41); gadelbusch (für gadel siehe No. 41, Engl.), kurzschnabel, eisente, eisschellente, winterente, angeltasche, islanderente. [klashan = Haubentaucher, 66]

Franç. Canard glacial.- miclou, niclou Pic. (non michou),miclon litt. (err. pour miclou),canard de Miquelon livr., autre graphie de miclon par analogie; aucun rapport possible avec l'île de ce nom; miclou est un nom imitatif.- quot pilet, queot pilet Pic. (pilet à queue), petit pilet Pic., pilet dériveux Pic. (du large), bésacu, bésagre Pic., pour sa double penne caudale (< bis); harelde de Miquelon livr., emprunté à une langue scand. par le nom sc. harelda (aujourd'hui abandonné), une erreur pour havelda, publiée par J.M. Stephens (1824) qui a pris le mot dans Ornithologiae de Willoughby (1676), ou de sa traduction anglaise par John Ray (1678). Havelde, orthographié correctement dans ces deux ouvrages, a été puisé dans MuseumWormianum, 1655, p. 304, de Ole Worm. Pour sémantique ð5.24.1..

Cat. Anec glacial.

Basque Igotz-ate.

Esp. Havelda.

Ital. Moretta codona.- magas Bol., magasséto bianco Pad., magassèto, magasso bianco Ven., anarina bianca, anara a coa longa Ven., orchéto marin, orco marin Ven. ð5.18.8..- magasso foresto Ven., anara forestiera Ver., anari furistera Sard.: Campid.

Roum. Ratâ-de-gheturi.- ratâ codatâ(livr.).

Grec Chionópapia.

Alb. Rosa glaciale.

Bulg. Ledovita potapniça.

Sbc. Patka ledava.- ledara, ledenjaca, ledenjaca (trad. de l'anc. nom sc.), kitorepa Dalm., norka savka (art., emprunt au russe).

Tch. Kachna lední.- savka (empr. au russe).

Pol. Lodówka.- wdówka (art.), ukla, uchla, uhla, kaczka uhla ð5.18.4..- sawutka sorabe (livr.), zimówka, kaczka zimowa sorabe.

Ukr. Morjanka.

Russe Morjanka.- morjanka Lenigr., kavka, sauk, savka Arch., kosacka Mangasa, Siloxvost, sujas, saubi, lynjejek, kaumbak, aulýk, sávka-ûgly, aulják, auljax, aulejka, avlejka, cf. wogul avlach;lajka, alejka Gorki ð5.12.3.- ces noms doivent se rapprocher du lappon alloeke et du finnois alli (Vasmer 1:12) Le "yodel" caractéristique de ce canard bruyant peut très bien se rendre par "aulýk, havlýk" et a été rendu en angl. par "ow-lee". Son nom québécois est kakawí.

Lit. Lediné antis.

Lette Kaupa.kaupa, kàkaulis, kilde, zirgu pile, zviedzeja pile, ledus pile.

Iran Ordak-e dom-deràz.- jaqqe-dàr (?).

Azeri Dansa ger.

Talych sioka-dym ger (queue d'alène), sard-ger.

Top Of Page