Previous PageNext Page

61. MERGUS MERGANSER

Gael.I. Sìolta mhór.

Gael.S. Sìolta mhor.- sìoltaich Jura, sìolta S.Uist, bach fhiacailleach (dented).

Cymry Hwyaden ddanheddog.- hwyaden goesgoch, hwyadwydd gyffredin (trad. of the sc. name merganser).

Engl. Goosander.- goosander Ire.: Belfast Lough, fishing goose, diving goose Ire. ð5.9.2..- sawbill Nhb. Suff., Dmf., York., Nrf., e.Angl., sawneb Dmf., Scot., saw-nebbed duck Dmf. (cf. dan. savnaebba),sawyer Suff., jack-saw York. ð4.1.12..- spear-duck Suss., spear-wigeon Kerry, rantock Ork. (in Suss. rant is a stream), fish-duck e.Angl. (for other generic names, see No. 60).

[pied-wigeon = Smew, 62; horner,grayve,gravel-duck = Red-breasted Merganser, 60; gaulin et var. = Heron, 118]

Isl . Gulönd.- stora toppönd, vatns-önd [(running) water-].

Norsk Laksand.- stor fiskand, kvitskrøkje Hedmark, domskraka Nordl.

Svensk Storskrake.-skräkmåsa, skräks, skräxa, skræks, skräcka, skråka, skraga, skräkk, skräkkæ, skräkjo, skrætjo, skrätja, skrek, skretjun, skrackand, skrappann, skräckfågel, skraknisse, skraka-gubbin, skraka-kärin, skräcko-karlen, skrak-käring, skrakatsæring, hålskraka, hålskrake, hå-skrake, hålskräcka, hålskräckfågel, holskraka, holskrakstup ? , hålk-skrättjo, holksträckja, skrakakl, skrakatsæring, hålk-skrättjo, holksträckja, ståbb-skrättjo, storskräcka, stor tranån, stutskrake, gul(l)skräcka, grå-skräcka, gulpenning, snipand, körfågel, körfógel, strömand, laxand, spig-ån, spiggand, lorstån, lortand, blankhane ?; dykand, dipping, dopfugel, doppfågel, vrak-fågel (coll.). [hors-skrake etc. (and prob. all components of skrake) = Skäggdopping, 66]

Dansk Stor Skallesluger.- gulskræp, gulskrappe, gulskrukke, gulskrækka, gulskrå, gulskråge, guland, gulspids, blå spids, skovand, spidsnæb, skørand, torskand, mortand, bøgskræppe, græsand,. Bornh.: gulskra, gujlskræjkkja. [havgasse = Lom]

Nederl . Grote Zaagbek.- zagebek, zoageend, zager, penduiker, great saechbek, dubbele zaagbek, grote duikergans, bonte visser, roséwaard, boterbuik, korporaal, , wiltsein, wilte; giele jolling wfries.

Deutsch Gänsesäger.- säger etc. siehe No. 60.- sägeente Mittelfr., seegänslein Bodensee, sägerente (-), tauch(er)gans Brand., ganstaucher, sägegans, gänsesäger(taucher)ð5.9.2..- schrocke Osthavelland, rache Schlesien, sägerrach, seerachen, seedrache (für sege-) ð5.2.45..- langschnabel Schlesien, bieberente ð10.17..- kneifer, spiesser, spiessente, stechente, stachente (-), merch Havel, merrich, marrich, me(e)rrach, merrache(n), meero(h)r,meerhorn, meerente, mierente merrer, mirrer (gen.) ð10.11.1..- nörks, winternörks ð10.12.1..- teucher Schlesien, eisentli DS, isent Bodensee, äschent, grossi isent, isarente ð3.4.3.1..- gühl seehöhn Helg. (gelb), goldint Lux., duckantl, markente ð3.6.18..- ðkariffer, kurrifferð4.2.6..- kobeltaucherð4.4.3..- schwanenduker?,fosskopf@ Münsterl. ð3.4.9.2..- grosser schecke, hole DS: Aarau (cf. holgans "wildgans"), baumente Brand.: Niederbarnim, baumgans.

[kariffer,kuriffer = Mittelsäger, 60; schnarrgans,ganner,haubentaucher, bottervogel,see-geiss = Haubentaucher, 66; see-ente,see-katz = Sterntaucher, 63; strauss-taucher,muschelkönig = Reiherente, 48; vielfrass,scharbeje, seerabe,schluchtente = Kormoran, 105; schelldracke = Brandente, 36; kreuzente = Knäckente, 43]

Franç. Harle bièvre.- bièvre (-) ð10.17..- grande reyce Sav., gros séchotier GE, grand harle Jura, grand bec-scie SR. Pour autres noms v. No. 60.

Prov. Sardinié deis gros.ganche (crochet).

Cat. Bec-de-serra gros.- serra gran, bec-de-serra gran.

Basque Zerra aundi.

Esp. Serreta grande.

Ital. Smergo maggiore.- smergo maggiore Tosc., smergo grande Ver., smerg gros Bol., pescaréu gros b.Piem., pesciaiola grossa V.Chiana, anitra serra grossa, gran serra Agrig., serra imperiali Catan., Sir., Agrig., siretta grossa, siretta riali, siretta imperiali Pal., anadi imperiali Sard., serolon de Po Ven., strallèra Sard.: Campid. (v. No. 63, strólaga).

R.Rom. Marel grond.

Roum. Ferestras.- ferestras, ferestrár, firizar mare, bodîrlâu-cu-fierestrâu; ratâ-de-apâRedea.

Grec Chinoprístis. (art., d'après merganser),prístis (scie), prionóramfos, voutichtára, voutanária ð10.1.1..

Alb. Zhytë i madh.

Bulg. Goljam potapnik.- nirec.

Sbc. Ronac oraS.- piliS, piliS ribar, pilar, pilarica, pilinorac, pilironac, pirilonac (pila = scie; norac = plongeur), oraSð4.6.2..- pilar veliki, kraukal, kraj, kraa, kreja.- potapljac, potapljavec sln., savcica, savScica sln. nurec Maked., gnjurac, nuras, norac, ronac, ronilac ð10.12.1..- ribiç, ribic, gik, brskavac.

Tch. Morcak velký.- norek, nurek, nùrek ð10.12.1..- potápka ð10.4.2..- tracz.

[krehar et var. = Potápka velká, 66]

Slk. Potápac velký.- potápac, potápka ð10.4.2..

[vraniSce,krehar = Potápka chochlata, 66]

Pol. Tracz nurogës. (trad. de merganser), szlachar(z), szlacharek, szlachtarek; pólkaczka (canard pêcheur), tracz, nurokaczka, nur, norek, hohol.- mórcak, norjak h.sorabe.

Ukr. Ostrjuxa velikaja.- bolSaja ostrota b.Dniepr, krasnobrjuxij zubar Mer d'Azov, kacunka ð4.3.9.2..

[korkulj,kroxal et var. = Norec' velykyj, 66]

Bielor. BolSoj kroxal.

Russe BolSoj kroxal.- baklan utka s.Casp. [kroxal et var. = BolSaja poganka, 66]

Lit. Didysis danciasnapis.- naras, narunas, narulé, narelis ð10.12.1..

Lette Lielà gaura.- gaura, gauris, gura (parce qu'il niche dans les arbres creux ð4.2.17.), zagetaj (zagis = scie, cf. it. seghetta "harle"); nirra, nirre ð10.12.1..

[kroka = Cekulduris, 66]

Kurde reS-baSeh.

Iran Morghàbi-e bozorg.- xar-urdak, balakceh (< turc).

Arm . Mec Slocaktowc Bad.

Azeri balykhci, balakca (des poissons).

Talych noigatakjas (pêcheur), solgota-ger.

Hebr. Mergon gadol.

Malte Serra prima.

Top Of Page