Previous PageNext Page

29. ANSER FABALIS (A. arvensis, A. segetum)

Gael.I. Síolghé.

Gael.S. Géadh finealta.

Cymry Gwydd y llafur.- gwydd y cynhaeaf, gwydd y ffa, gwydd er egin, gwydd mis medi, gwydd bonar.

Engl. Bean Goose.- bean-goose Linc. "the species is called there bean-goose, from the likeness of the nail of the bill to a horse bean" (Pennant, 1812, 2: 234); the sc. name Anserfabalis is nothing but a transl. of bean understood as the vegetable.- corn-goose book. (transl. of Ansersegetum, see French), grey goose Rye, bog goose Ire.

Isl . Akurgœs.

Norsk Sædgås.- fjellgås, villgås, gagle Aust-Agder, gagl Telemark, gogle, govle Busk.

Svensk Sädgås.- vukdgås, sjigsgås, stirgås, grgås, lagäl, vallgås.

Dansk Sædgås.- klingergås, ruggås.

Nederl . Rietgans.- wink wfries., weenk, weenkie, biesganz, wiergans, akkergans, grasgans, zaadgans, geelbek, grauwgans, schiergans, koenekraan.

Deutsch Saatgans.- saatgans, ackergans, roggengans Brand., müergäns Lux., moorgans, schlackergans, schleckergans, geelfautgans; bohnen gans transl. of Engl. beangoose q.v.

Franç. Oie des moissons. Ce nom est une traduction incorrecte du nom subspécifique segetum "du blé" donné par Gmelin en 1789 et qui est l'équivalent de certains noms des oies qui fréquentent non pas les moissons mais les champs de céréales en chaumes; cf. russe gumennik "des champs de céréales", ital. ocapagliarina "des chaumes". En Europe centrale les oies ne font leur apparition qu'en hiver ou à l'arrière-automne et ne sont jamais en contact avec les moissons.

Prov. Auco sauvajo.

Cat. Oca salvatge.

Basque Soro-antzar.

Esp. Ansar campestre. (Trad. du nom sc.), ansar javao Cádiz: Sanlûcar ð3.4.14..- pata chica Zam.: Villafáfila.

Port. Ganso campestre.

Ital. Oca granaiola.- oca granaiola Pis., Fior., V.Chiana, Varese, oca di gran Spezia, granarola, granaiola Varese, oca pàea Gen. oca pèa Arenz., oca paa Gen., (de la paille = chaume), oca favarôna Rav. ð255., ital.- oca faraona Pad. ð3.2.45..- oca griscia Agrig., papara romana Nap., papara greca Bari (forastera), oca de la nev Mil., oc de la nevf Ghedi, oca de la nevf Castenedolo.

[ocamarina etc. = Gabbiano, 81; ocapiccola = Oca lombardella, 30; donadelzüc = Alloco, 239; gaèr = Marzaiola, 43]

R.Rom. Ocha da gran.

Roum. Gîscâ-de-semanaturâ.- gînscâ-de-arâturâMold.

Grec Chorafóchina.

Alb. Pata belbë.- patë belbë ð5.25.3..

Bulg. Posevna gúska.

Sbc. Guska glogovnjaca.- glogovnjaca, glogonjaca ð5.12.4..- legalica, legarica, ligarica ð5.12.3..- zlogodnica Konavle "qui vient avec le mauvais temps", divja zuga ð5.16..

Tch. Husa polní.

Slk. Hus siatinná.

Pol. Gës polna.- gës dzika, litewska, gës litewska, posiewnica, gës zboZowa.

Ukr. Gumennyk.

Bielor. Gus' gumennik.

Russe Gumennik.- gumennik Yena, diki gus, paSeny gus, sibirjak Kazan, nemtir, nemaja kazarka, xruSkoj Perm, kustarni gus Yaroslavl, sibirskyj gus, dolgoSejek (long cou).

Lit. zelmeninézãsis.

Lette Sèjas zoss.

Iran Qàz-e pà zard.

Eg. Awazz al-fuul.

Hebr. Avaz haaHu.

Malte Wizza tal ful.

Top Of Page