Previous PageNext Page

234. FALCO TINNUNCULUS

Listen

Gael.I. Pocaire gaoithe.- golan gaoithe, (windweeper), ruadhan aille Aran, ruadhán alla, rudhan alla (red of the cliffs), pocaire gaoithe ð6.2.8..- bod-gaoithe, seabhac buide, dhuvaen (?).

Gael.S. Ruadhan-àille.- ruadhan-àille, deargan, dearcan, darcan, deargan-allt, deargan alltaidh, clamhan ruadh, croman-luch, gabhar ð6.2.27..- criochran ð5.2.9..- stannair Manx.

Cymry Cudyll coch.- cudyll coch, curyll coch, gellan goch.- cidill coch, cenlli coch Bangor, cenllif goch, cefnllif goch (red back), scudi goch, pilan (hoverer ð6.2.1.), cudyll y gwynt, gwipai, gwipa, gwepia, gwipia, gwibir, gwibiar ð5.15.3.[corwalch = Buzzard, 211].

Breton logotaer h.Corn. (pron. lokotaer),liketaer (des souris), sparfell voan, falhun.

Engl. Kestrel.- kestrel York., Lanc., Devon, kestril York., kastril Nrf., castrel, coystril, gastrel, gastril Scot., kistress Blome, cristrel hawk (-), kryssat, cryssat, cryssac, cryssoc, cres-hawk, creyser Corn. (not creyer),cris-hawk, cres-hawk Devon ð5.2.41..- vanner-hawk Suss., I.Wight, fan-hawk, fanner-hawk, fanner Suss., wind-fanner Surr., Som., Suss., fan-wing, fan-winged hawk (-), van-winged hawk s.Hmp. cf. franç. vannet, germ. wannaber etc. ð6.3.14..- hover-hawk Buck., Berw., York., wind-hoverer Som., Suss., Suff., n.Ire., wind-hover hawk Surr., Suss., wind-haiffer Scot., wind-cuffer Ork. ð6.2.27..- wind-sucker Kent (cognate to franç. chaucherð4.1.2., cf. franç. chauchevent);wind-bivver Suss., wind-bibber Suss., Kent. ð6.2.25..- flutterer Suss. ð6.2.6..- willie-whip-the-wind Scot., Ags., stannel Wil., Leic., Derby, n.Cy., Scot., stannel-hawk, stanyel, stainyel Scot., staniel Lanc., stanor Corn., stanning-hawk York., stanchel, stanchil n.Cy., Scot., standhawk (-), stone-hawk Ches., Corn., York., stone-falcon Suss., n.Wales, Nrf., York., Scot. (not storefalcon);stone is for stane = stand, i.e. "the hawk that stands"; standgale Martock, stangall, stangal, steingal Scot., stonegall Ches., York., i.e. "stand gale"; fleingall Scot. ("fly in gale"), jacky-stop Cmb. (not jacky-slope),jack-e-stop from its habit of stopping and standing in the air; flapper Caith. ð6.2.11..- fuck-wind n.Cy., cf. o.nor. fjuka "to be tossed by the wind, to be driven on the wind" (Wright) ð6.3.16..- brown hawk York., Cumb., Glo., red hawk Wil., Stlg., York., Lanark, Scot., Dmf., blood hawk Som., Oxon, peerie-hawk Shetl. ð5.6.1..- keelie, keely Fife, Roxb., Edinb., Teviot, Loth., Dmf., keelie Salop (not kechie),keelie-hawk Nhb. (from its colour, cf. Engl. Scot. keel, Gael.S. ciol "red ochre" ð3.1.41..- tweedler Lanc., peep-hawk n.Ire., Antr., Carrickfergus ð5.23.11..- tygry, tykery Cornwall (imit.), mouse-falcon York., mushafoc o.liter. (= mouse hawk), furze-kite n.w. Devon, w.Som., vuzzy-kite Som., jack-hawk Ches., York. ð3.4.8.3..- field-hawk Surr., rock hawk n. of Tyne, Wilt. (not rook),rock kestrel n. of Tyne.

Norsk Tårnfalk.- vederhauk Telemark, værstillarøstfold, veirstillar, værhellar, værhauk Oppl., værleik Buskerud ð6.3.19.- verjubb, vindjubb Møre & Romsdal, ð6.2.27..- Hedmark, vindhauk Aust-Ader, Sogn & Fjordane, vindfubbð6.2.26..- vindfiks, vindfuk Rogaland ð6.3.16..- vindhest, vindstirr, rauhauk Oppl.

Svensk Tornfalk.- vädärfiukarä, väderfukarä, vädärfjåkar, vädär-fåkare 6.3.16.- väderpulare, väderpulære, vindpular, vedærpjular, väder-pjält, vederfältareð, väder-knullar, värknullare, mysfukarä, mösshök, möjsing; kyrkio-falk (prob. art.). [spärring, spärrhök= Sparvhök; grådhouk is prob. a name for harrier, 218 or 219]

Dansk Tårnfalk.- tårnfalk, tårnhøg, kirkefalk, kirkehøg, krydsfalk, musefalk [gråben, gråbennakka = Stormmåge, 85; spurvehøg= Spurvehøg, 223; lærkhøg = Lærkefalk, 232]

Nederl . Torenvalk.- torenvalk, toerfalk, roodvalk, roaje falk, rode wiekel, duynvalk ð3.3.13.3..- windwanner ð6.3.14..- zwemmer, zweimer ð6.2.26..- bidder, hangertje, zwevertje ð6.2.25..- steengal (see Engl. stand+gall), muizenvanger, moeznjager, muizenvalk, muizenpakker, muizenklamper, krijter, steenkrijter, wykel.- wiekel; wikel, wikelder wfries. ð5.7. [torenkauw = Kauw, 285; ringvalk = Boomvalk, 232; steenschmetser = Tapuit, 349]

Deutsch Turmfalke.- thurmfalkli BE, ZH, SG, turmfalke, turnfalke, turmsperber; turnweih Schwaben, tornfalk fries.: Husum, kirch(en)falke, mauerfalke Sachsen, steinfalk Mittelmark, bergfalke, steingeier (-), rotfalk Pfalz, Hildesh., röt(h)elfalke, rüttelfalke, rötelfalke; rötte(falk), rüttelfalk LU, röttelgeierlein BE, rüttelweihe Lausitz, rüttelgeier, -falke, -weih,Sachsen, rüttelgeier(le) rötelweih, -weib, -weibchen Schlesien (corr. of weih-),rittelgeyer Böhmen,rüttelwyh, rüttelstösser Sachsen, brandrötelhabercht Salzb.: Gastein, rüddelgeier, röt(h)elgeyer, rotelgeyer -weihe, rittelweiher, rödelgeyer, röt(h)elgeierlein, rötelgeierle, rotelgeierle, rotelwy, rutelwie, rudelwihe, rodelwige, radelwige, rödelweib(el), rittelweiher, lachweihe (-), wichtel Siebenb., wachtel Preussen, wachtelhabicht ð5.7..- krechel(ek)Lux. kriechelen, krichel ð5.2.38..- kregel Pfalz ð5.2.35..- grittliweyh DS: OW, grittli wyher DS: NW ð5.2.49..- trillerfalk (-), wännerli, wannewädeli, schwänder, schwänderlig Basel, wanderli VS, BE, wannerli DS: Seeland, Interlaken, Saanen, Büren, Schüpfen, SZ: Einsiedlen; GR: Chur, wanner BE, ZH, GR, wannerle Chur, NW, wannerweihe BE, wetterwanner DS: Säntis, wannenwäher Sachsen, wannenweher, -wehr, -waher, -wyh, wannewey, mannenwäher, mannewächter Els. (Umbildung von wannewäher),wannaber ð6.3.14. (wannen) und 6.2.25 (weher), wandweher, wandwäher, wandwaher, wanntwehen, wandtwehe ð6.3.19..- wandwäher, wanntweher, (in Gessner), windwackler Böhmen, windwächel Oesterr., windwachl, windwehe, windwehl, windwahl ð6.3.19..- wannerwedel BE, déier, féidéier, Lux., veideier, veidweiher (nicht "Viehtier" aber ð6.3.15.).- wigge Iburg, wiegweher ð6.2.25..- kribbe, kribhabicht Münsterl. (roman. Substrat. crible), schwemmer,schwimmer Mittelfr. ð6.2.26..- luftschiffer ð6.2.27..- schusserli BE ð6.3.11..- läuferfalk BE ð11.1..- sterengall (-), see Engl. stangall.- päckli GL (= fälckli?), mäusestösser Sachsen, mûsehawk Münster, mausgeierl Steierm., graukopf,spitzgeier (?).

[sterngall,vannerhawk,windfanner,windhover,windcuffer,windsucker,windbibber (in Wuest) sind Engl. Namen; steinschmack,-schmatz,-schmätzer = Steinschmätzer, 349; sperlingshabicht = Sperber, 225; hennenvogel = Habicht, 224; lerchensperber,-habicht = Baumfalke, 232; rötelhuhn = Haselhuhn, 10]

Franç. Crécerelle.

Noms d'origine acoustique:

cresselle H.Marne, crincelle Lunéville, créchelle Lux., crincherelle Gaye, casserelle Poitou, D.Sèvres, crécelle, écrésselle, crécerelle, quercerelle, cresserette, cresserine (-), équercelle Aisne, écarcelle Aveyr., escarcelle Montherme, quercelle Vosges, Ban R., queurcelle Blemont, quersion Sol., carsiou H.Marne, quersate Fraize, Baroche, quërsate Als., écretelle I.et V., Redon, crasselle, cresserelle, cercelle, cercerelle, creteule a.litt. ð5.2.41.- cristelle Bourg. ð5.2.42..- riquelet Mauges, ricle, riclet, riclhie, rifle, riquiette Anjou ð5.2.50..- pitri Vienne, Touraine, Saumur, Châtellerault, pitric b.Gât., pitreau Poitou, M.et L., pripri Char., grigri H.Marne, quiribi Oisans: Villard-Reculas (imit.), ploriè Belg., ploryé Bouillon, ployré Carignan ð5.11.8..- raba, rabàye, rabàyo Marne, boillot Gaye (apocope), rabaillet NE, H.Marne, Champ. ð5.2.54..- rito St.Alban, réito, rita, ritas Gévaudan ð5.2.49..- racha Forez, râchat, rocha Loire, rochat Lyon, Riveronne, rochar, rochard Lyon, Mornant ð5.2.45..- rainette Bresse ð5.2.29..- ivrogna ALMC ð5.2.29..- cartofenno Lot ð5.2.12..- carrasquet, carrasclet, charrasclet Béarn. ð5.2.15..- cirgatèl Aveyr.: Aubin, Rouergue ð5.2.1..- ségàirol Cév., céguirol Vélay ð5.3.3.1..- tartavelle (-) ð5.1.10..- cato Gévaudan ð5.9.5..- bartavella ALF ð5.6.10..-

Noms d'origine cinétique:

creblette VS rép., créblette VS: Isérables, crëblëte, crëble, crëbleroule Aoste, crëbdéta VS: Vouvry, criblette GE, VD, Romont, FR, NE, Jura, Vienne, quiblette GE, coblette GE, criblietta VD: Blonay, VS: Vionnaz, crubyèta FR, cribiette VD: h.Broye, cribieta Gros de VD, creblè Sav.: H.Luce, kiblè Isère: H.Jarrie, crebiôle, crebioule VD: près de Lausanne, creublo Aoste: Valtournanche, (masc.) crëbla Aoste: Valpelline, Valsavaranche, Valgrisanche, kibla Ain: Loyettes, cubla Isère, Sav.: Lanslebourg, coûbla b.Dauph., coblëtáAnnecy "voler sur place", crivel V.Susa: Eclause, crivèla, scriveo, escrivéu Nice, escrivéou Toulon, escriveolo B.du Rh., "corvilla"b.lat.; cf. VS creblâ "trembler", franç. crible "objet que l'on secoue" ð6.3.1..- tamisié Nice, tamizé H.Marne, mezy Sol. (apocope), tamoujeta (-) (tamis, syn. de crible, ci-avant); vannet Norm., Bray, Tinchebray, Fol, Cancale, Guern., vané Bessin, van.net Thaon, vannaie Mouthier, vannia, vagno Sav., vannette Fr.C, NE: La Béroche, vannotte Fr.C., vanate H.Sav., Mandeure vonote Damprichard, vainette, vainotte Maîche, von.nerotte Doubs, Belfort, von.neraute Vescemont, vanerotot Mouthier, vannerel, vaniel, wanele a.litt. ð6.3.14..- pliparte, plipard Médoc ð6.2.11..- palpeter a.litt. "voler sur place" ð6.2.22..- "pulpeter";ce terme est une corr. du précédent qui en l. du m.âge. a été transformé en "pulpulare,pulpare,bulpare,volpari,pionpare" puis refrancisé en "pulpeter" a été incorrectement défini par "crier (vautour)" Le vautour est extrêment silencieux et il est certain qu'aucun scribe n'en a jamais entendu. D'autre part "pulpeter" ne peut se rattacher à aucune base acoustique (appendice 5), mais bien à une base cinétique, cf. pliparte et ð6.2.22..- dalter Char.Inf. "voler sur place" (crécerelle) ð6.2.3.1..- féláVS: Saint-Luc "voler sur place" (crécerelle) ð6.2.6..- cadric Gir. ð6.3.1..- balleri, Vendée, Char.-Inf., Poitou, H.Marne, balarsin, ballarin dict., oiseau bareau Char., balri Char.-Inf., boulitte Niort, palœta, parœta ALMC, valetou ChefB., palète, pavétou, avétou H.Loire, (non avéton) cf.a.fr. baloyer "voltiger", H.Sav. baler "vanner", bailoya "séparer le blé et les criblures" ð6.2.1..- banchule Juvigny ð6.3.14..- vitteau dict. ð6.3.19..- fuguêta, fyugueta ALMC ð6.2.25..- juche-vent Manche (non juge-vent),chauche-vent (-), chinchevent litt. flamande, 1330 ð4.1.2..- coupo-vèn Mars., coupe-vent Vaucl., baise-vent (-) ð6.2.25..

Autres noms:

sourigué Béarn., Aran, chouriguè Rouss., serigat, soriguer Lgd., Gasc., sourguè, surguèr, surguè Béarn., saruquè Gasc., saruguè, saruguèr Lomagne, eschouriguè Parrère, essurgeiroou, fargierol Périg., Mussidan, charjirou ALO, siricache Narb., sourigache, sougrigatche Aveyr. (var. plus ou moins corrompues de sourigué "des souris"), mouquè à souris wall.c., plombe, plombe à rates GE, Sav. (pour plombeð10.6.), "blond"Boul.s.Mer (= prob. plomb),raté, motsè di ratt Aoste, ratié Tarn, Vaucl., Aix, B.du Rh., ratièr Mars., ratsou, petit ratsou, ratàiro, ratiro ALMC, rateirol, rateirou, rateiro, rateiror Gévaudan, roteirol Alpes-Mar., rateirol Mende, St.Alban, Châteauneuf R., ratayrol, ratayrouol Aveyr., rateiroou Drôme, Dauph., racouériéou Loire, ratairol, falco rataïré Toulouse (rate = souris), preneur de mulot Beauce, endort-mulot L.et Ch., endort, petit-endort Yonne, mouicé roujé Gard, roge mohet, rousset mohet wall., esparbé perdigué Bagnères, perdighè, perdigàyré Gers, Gers; estourbet perdigué, perdigaire, estoret perdigaire Gasc., non pas des perdrix, mais tacheté ð3.2.44..

[crêle = Fauvette grisette, 362]

Prov. Casso-gril.- casso-gril, mouisset casso-gril (chasse sauterelle), ratié, ratero, ratièr, mouicé rous, moisset ros, russet, tamisié, baleiròu (v. franç.), segueiròu ð5.3.3.1..- gavanh ð5.15.1..- fà l'aléto, fàyré l'aléto "voler sur place".

Cat. Xoriguer.- xoriguer or., occ., Val., Banyuls, Ribes de Freser, Albanyà, Prats de Molló, Mall., Eivissa, xuriguer Mall., xoliguer Patró, xurigué Cat rép., Pityusas, xorigué Palma, ixorigué a.Ribagorza, eixorigué Benasque, xoríc Palma, Manacor, Mahó, Ferreries, xuríc Llucmajor, Petra, Parreres, Men., Ciutadella, soriguer (-), soliquer Altea, soliguer Cullera, Xàtiva, Alcai, Benidorm, Aransis, Gandia, soliguer Alicante (non solisuer),soligué Conca de Tremp (des souris).- falco cigaler Mall. ð5.3.3.2..- esparver ros la Muga, falcó perdiguer Cat., falcú perdiguer Vernet, falcon perdigaliè Ross., falcú perdigaller Salses, Opol., Pesillà, Taurinyà, Arboçols, falquet perdigaller Estagell ð3.2.44..- cricri, àguila cricri, àliga cricri, cridaire. Voler sur place: fer l'aleta, cf. prov. fà l'aléto, esp. aleta, ital. aéta), fer la falcunada Estagell, passar farines Beget, S.Feliu de Pallerols ð6.2.16..

Basque Belatz txiki.- txirrista B: Txorierri, ð5.2.4..- kabriña BN: Almandoz (v. No. 227, gabirai).abentu, abendu-arre B ð6.3.14..- gabirau gorrista G, kabidade gorrista (-), eraka G: Etxarri-Aranaz "équilibre que conserve les oiseaux carnassiers au-dessus de leur proie." (erakan = planant).

[txirriskla = Serin, 418; aitz-txorri = Pic, 270]

Esp. Cernícalo.- cerner Murcia, cierne-cierne Extr., cernícalo Cast. la Vieja, Cord., Gran., Canar., Tener., cernícaro Tener., sarnícalo, sajíicalo Canar.: Fuerteventura, cernícale, cerrenícale, mícale Extr., cerrenícalo, cerrenícale, cerranícale Sal.: Ciud.Rodrigo, sorromícalo, sorronícalo Sal., zarnícalo Babia y Laciana, fornícale Extr.: Campanario, cerramícalo Extr., Sal., cerramícale, cerramicle, zurremícale Extr., zorramíquele Extr.; Albuquerque, zorramíquezu Extr.: S.Marta, Sanchos Pérez, zurrumícula, cerramículi Cáceres: Coria, zorrumícale Badajoz, zurrumícale Alconchel, Mérida, Extr.: Valdetorres, Guarena, zurrumicle Mérida, Extr.: Hornachos, zurrumisu Codosera, zurrumizo S.Marta, Codosera, zurrunicle, cerrenicle, cerremicle, cernique, cernícal Mérida, zorrumícal Extr.: Salvaleón, Torre de M.Sesmero, zorrumica Extr.: Orellana la Vieja, cerniclo, cerrenícolo, cernígolo, cernícolos, cernícles litt.; cf. port. cernar "cribler" franç. criblette et ð6.3.1..- primilla And., La Janda, primita Sev., Mal., prima litt. ð6.2.21.1..- azarillo (non azorillo), Logroño,Extr.: Valdetorres, Villafr. de los Baros < asa "aile", d'après la manière dont cet oiseau bat des ailes en volant sur place, cf. le suivant: aleta Can. (v. ital. aéta et prov. l'aléto).-peneirero Gal., peneiriño Gal.: Caurel, peneiriña Ast.: Colunga, peñerin Ast. (non peñariu),peñereta Ast.: Meré, penerino, pineirín, penerina, peneirego Ast. (penerar = cribler ð6.3.14..); papáire Sant.: Monte de Pas ð6.2.23..- tentetieso Cast. la Vieja, tentepino León, tentepinu Sal.: Corporario ð6.3.7. (tente), 6.3.14 (pinu),francelho Extr.: S.Benito de la Cont., francello Badajoz suroeste, franxo, franxón Gal.: Mercurín, Barcia ð6.2.25..- tafariello Ast.: Muros des Narbón ð6.2.16..- abanto, avanto Sierra Nevada ð6.3.14..- bailadera León, bailarín Ast., ballarín Gal., espiritu santo Huesca: une localidad al noroeste (cf. franç. "faire le saint-esprit"), san nicolás Canar., eixorigué Pyr., ixorigué Ribagorza, Benasque, surigué, xuriguel Aran, xudiguel Pyr. (des souris), lagarteiro Gal.: Sarria, Lalín, Caldas de Reyes (il se nourrit aussi de lézards), chigre Cord.,Medina ð5.3.3.1..- ciquillín Arag., cequelín Huesca ð5.3.3.1..- cotán Sal., alcotán Murcia, Mal., León, Arag., Cespedosa, cötanu (-) ð5.9.5..- aguilucho Extr.+, aguiloche Nav., gavilacho Extr.: Fregenal de la Sierra, gavilucho Extr. rép., Gal., gavió Extr.: S.Benito de la Cont., gavilancete Extr.: Torrehermosa, gavilanete Huesca, azorillo Logroño, esparaveleta Huesca. Pour autres noms coll., v. No. 223.

Port. Peneireiro.- peneireiro Penafiel, I. Berlengas ð6.3.14..- pelelí, zapelinha Capo Verde ð6.2.1..- francelho Algarve, Alentejo, Póvoa do Varzim, Vila do Conde, Madeira, Açores, Capo Verde ð6.3.14..- talabartan Gal.: La Guardia ð6.2.3.1..- cigarreiro ð5.3.3.1..- lagartieiro; gafanhôto Oporto.

Ital. Gheppio.- Noms d'origine acoustique : gheppio Fior., V.Chiana, geppio Elba, ð5.19.1..- gavinèl Berzo-Demo, Bell., Valt., TI, Lomb., gavinél V.Ledro, Condino, Roncone, gainèl Berg., Bresc., gaenèl Pezaza, gainelina Lumezzane, gabinèl Gargnano, Posch., Cadore, Bell., Giul. (non galinèl),gambinèl V.Non, V.Sole, ganivèl Valt.: Madesimo, Tirano, canivello I.Giglio, chinivello Vald.: V.Germanasca, farchetu ganijelu Ligur.: Casesoprane ð5.15.1..- scaciela Parm. ð5.14.3..- caino Berg., caineto, cainelo Giul. ð5.8.5..- cristariello, cestariello Nap., cristarello, cisteriello Ischia, I.Ponza, cesterelle I.Ventotene, cistarello I.Ponza, arcistrello Pis., acertello Sen., arcireddu Campid., arcirèddhu Iglesias, cistarièddhu Copertino, castrurièddhu Nardo, Neriano, cristarièllu Cos., cristarièdd Pugl., cristarièddro Montella, cristarièddu, cristalièddu, crastareddu, cistarieddu, cistarieddru, caStarieddu, castareddu, castarieddu, castarieddru Otr., crastecariello, crastecarieglio b.Garigliano, cristurella, cristurellu, cristuredda, cristureju, cristavuriellu Cal., cristareddu Cal., Mess., cristaredda Rossano, Cal., Sic., Agrig., tistaredda Agrig., Trapani, tiStaredda Vita, tistarella I.Lampedusa ð5.2.42..- calandrillâCampob., Teramo: Bisenti ð5.10.1..- sivètua Arenz., siettua Arenz., Gen., suietta Sard.: Carloforte ð5.3.7.2..- chizzi Bari, ReggioC., ghizz, ghizze Bari, chizzu Lecce, jizzi ReggioC., jizzu Bari, Modica, ReggioC., izzu Modica, izzeche Molfett., ticcia Agrig.; apport gr., cf. n.gr. gitsilla et ð5.9.4..- schiddici Sic.: Cagnanò, Naso ð5.10.1..- khipri Otr. ð5.3.9..- renello V.Chiana, ranajuolo Tosc. ð5.2.29..- pischiettu Cal. ð5.23.3..- albaneddu carisi Pal. ð5.2.14..- farchet di giari Cuneo ð5.2.20..- cirbio, cirbiu, cirvu, girbiu ReggioC., cirviu Cal. ð5.2.4..- céciana Corse ð5.3.2.2..- chirchiredda Sic.: Caronía ð5.2.30..- cicrínu Sard.:Usini ð5.3.3.1..- cilibríu Sard.: Casu, tilibríu Ploaghe, Posada, attilibríu Osilo, tilibríccu Logud., tiribríccu Sass. ð5.3.1..- tserpeddéri Cagliari, tsarpeddéri Villacidro, tsreppeddere Campid., tsrappeddere Isili ð5.2.4..- sartagna (-) ð5.2.1..- catanèlu Otr. "cri du faucon" (non "il rotear del falco") ð5.9.5..

Noms d'origine cinétique : fotivento Ven., fotvênt Romg. (non sotvênt),fottivento Fior., Pis., futtientu Sard.: Gallur., Logud. ð6.3.16..- chelcavênt Romg. (chauche-vent), cacciaventu Mess.: Biundi, Traina, cazzaventzu Montalbano, cacciaventu, cacciareddu Sir., Caltag., Noto, cacciavèndulo Cal., cazzaventulu Catan., Basicò, cazzafendulu Raccuia, cozzulavéntulu Enna, Catenanuo, cazzicaventulu Lentini, Enna (chauche-vent, apport normand), cernivientu Castrog., cierníalu Otr. ð6.3.1..- spacavênt, taiavent, peiavent, prelavent Romg., crivèla Piem., Arenz., Savona, Cuneo, crivéla, crevéla b.Piem., chervela Novi Liguri, crübja V.Soana, crivé Ligur.: Casesoprane, criveddu Sic., Castelb. ð franç.- barletta Fior., Pis., V.Chiana ð6.2.20..- balarin Friuli, falchéto balarin Ven.,; balandrána Chiari ð6.2.1..- palettu, pilèttu, piddettu, pidrettu Otr., cf. franç. palète, cymry pilan et ð6.2.1..- kharadrío Bova, < a.gr. charadro "s'agiter", d'où ausi l'a.gr. charadrios "un oiseau de rivage", prob. la Guignette 178, ou la Bergeronnette, 313; cf. aussi Logud. cadeddare "saltellare, agitarse",cardriare,iscadriare "scivolare", Gallur. iscatriare "saltare, balzare" (apport gr.) ð6.3.1..- violeddu Cal.: S.Stefano ð6.2.2..- farefettu I.Lipari ð6.2.18..- spalpio Ver. ð6.2.22..- falchèt pampognè Bresc. ð6.2.24..- vidul Friuli ð6.3.15..- stori afrusadori Sard.: Gavino ð6.2.16..- triorva Sic. ð6.3.1..- trisciungulo Puglia, apport messapien, cf. sbc. tresigaca Crécerelle, d'origine illyr., et a.gr. tríorchosð6.3.1..

Autres noms : aèta Bresc.: Coccaglia (pour alèta), cf. esp. azarillo Crécerelle (aza "aile") et ital. alèta Gobemouche, 332.- falchet da turr Crem., falcát da tûrr Pav., falchèt da torra Parm., ReggioE., falchet da torr Mod., Rav., Mant., falchèt d'tôrr Bol., falchèt de tore Feltre, falcheto torresàn Ver., Bol., falchèt dè le tór Verolavecchia, falchetto di torre Pis., Roma, falco torraiolo V.Chiana, falco di torre Pis., Roma, falco torraiolo V.Chiana, falco di torre Nap., ghizz di torre Bari; turrópulu Cal., < gr.- falchet di campanî Lomb., falchet de campanin Mil., falcát da campanei Pav., falchèt da campanil Romg., falcaet da campanel Bol., storéla de campanil Feltre, falcùts di ciampanil Friuli; falchèt dè córna Bresc. (de rocher), falco di grotte Tosc., falcheto rosso Poles., falchét rós Rov., Bresc., Romg., Rovato, Pozzolengo, falcèt ros Denno, falco rosso Sen., Marche, crivéla russa Savona, falchetto roscino Marche, falchetto macchiato Ancona, stori perdighinu Sard. ð3.2.44..- grillaio, falco grillaio sesto Fior. (des sauterelles), falchet Cadore, falchitù Castenedolo, falconetto Campobasso etc., pour autres var., v. No. 225.

[diavulicchiu = Lodolaio, 232; cuccareddu = Civetta, 242; testuneddu = Piviere dorato, 161]

R.Rom. Cribel.- cribel, cribleta, cribladur, criblusa, criblunza Engad., crivel Surs., Vrin, Andeer, crivl' Sent, croivel Vaz, creivel Surmeir ð franç.- ballaria Surs. ð6.2.1..- battalaura Engad. (bat de l'aile), crivla l'ora Engad. (tremble l'aile), feila l'ora Surmeir ð6.2.6..- vannerli Andeer, < all. ð6.3.14..

Roum. Vînturel.- vînturél Ilisesti, Suceava, Cacova, vinderél Orsova, vindirél Şincai, Horezu, Mures, Tîrgu-Neamt, venturél (-), vîntrél Oravita, Brasov, viderei vînâtor Ciori, vinghearâu Ciufud, Tîrnavenu, Carciunela-de-Jos, vinghirâu, vinghirei Cacova, vingheréu, vinghiréu (-), hingherél Trans., veringhél Bozovici (vînturà "vanner") ð6.3.19..- fute-vînt (-), v. ital. fottivento;futluriSOrsova ð6.3.16..- bululéu MacieSu ð6.2.1..- închinâtór Manastirea, Siret, Râdâuti, ainsi appelé parce qu'il peut se tenir en l'air sans bouger (Tiktin); pustélnicâPardina (< sl.), marinicâGirligati ð3.6.13..- ciura, ciure Pers., Cuman. (ciur = crible, cf. franç., esp.), jgiûr Greoni ð5.2.2..- wichtel all.Tr. ð5.7..

[blenderéu = Uliu, 224]

Grec Vrachokirkinezo.- aerogámis (-), anemógamos Tavgetos, anemogamis, Chio, alemonáni Tsak., vetrûscâaroum.: Epire (v. sbc.), fiturische aroum., de tîi "remuer, agiter" ð6.3.16..- kirkenázi Argos, kirkinezi Gr., kirknád Thassos, kirkinésion, kirkinéon, kirtineon (-), cherchinez, chirchinéc aroum. ð5.2.30..- kodzi Chypre, gitsilla, itzilla Karpathos, vitsílla Crète, vídzillas Nisyros, certainement pas < albicilla (Andriotis) mais d'orig. acoust. ð5.9.4. (Le nom allemand "geier" représentant l'oiseau auquel gitsilla et l'it. ghizze ont été attribués a été traduit fautivement par "vautour" ou "aigle"; geier est un nom collectif pour les rapaces et ne désigne pas une espèce particulière. katinéli Chio, kandinéli (-) ð5.9.5..- tsouráki, souráki, tjourakos Chio ð5.2.2..- tsíkros Skyros ð5.3.3.1..- dzéndzer aroum. ð5.3.2.5..- petrítis ð5.22.1..- bebáki Naxos, vevaíos (-) ð6.2.25..- papatsoni Parnasse, pappatsouni (-) ð6.2.23..- petrokirkinézi, kirkinézi tou vráchou, tríorchos (-) ð6.3.1..

Alb. Skifteri kthetra-zi.- vetruSka (v.sbc.), cicelka ð5.3.2.1..- cëre, cërcike ð5.2.3..- karagjiz Gjirokastër ð5.2.13..- taf Tirana.

Bulg. Kerkenez.- kerkenez, kerkinec (v.gr.), cicelelka ð5.3.2.1..- vetruSka, pustelga.

Sbc. VjetruSa klikavka.- vjetruSa, vjetruSak, vjetruSica, vjetruSka, vetruSa, vjetruh, vetreuSka, vjetrenica, vjetrenka, vjetrenjaca, vjetromuSa ð6.3.14..- pastolka, postolka, piStolka, postojka, postojna, postavka, postovka, pustovka, postolavka (non postolarka), pastalovka, postolovka, pustolovica "po osobitom letu" (Hirtz), cette espèce se distinguant par son vol sur place, face au vent; noms apparentés à stajati "être posté" dans le langage des chasseurs, stajatinarpi "voler sur place" (Crécerelle), postojan "stable", postolovka,postajati "faire une petite pause" (et non du russe pustoj "sans valeur"), lette stàtijes,stàvèt "to stand"; cf. aussi les noms angl. stannel,standhawk.tresigaca, tresigaca orliç, tresilojiçð6.3.1..- pepelar ð6.2.23..- prnovac ð6.2.21.1..- libdjeti "voler sur place" ð11.1..- fitubinac, résidu aroum., cf. roum. fute-vîntð6.3.16..- piska, cikot "cri (de la Crécerelle)", klikavac, klikavka, kliktar, kliktavac ð5.12.4..- poklicati "crier", kekavac ð5.13.1..- miSolovka, miSalovka, miSalovac (chasseur de souris), guStaricar (des lézards), gredar (des rochers), soko crveni, pirgacð3.2.40..- jakobiç(dim. de kobec).

[Silac,Sivarica = Kobac pticr, 225]

Tch. PoStolka obecná.- postolka Trnove Sviny, postila Novopac, poStolice Kdyn, poStolka, poStulka, poStùlka, postujka, postilla ð sbc.- dremlik,dremelík,dremelicek ð6.3.1..- roreys ð6.2.31..- fikulka ð5.23.5..- rehec ð5.2.54..- mySák, krahulec mySí, krahulík.

[kukackacervená est la variété hépatique du Coucou, 261]

Slk. Sokol mySiar rép., meSiar, mySar, meSier, mysiak, mySäk, jastreb mySäk, mySák, mySiek, mySék, jastreb mySejk, mySalov, mySalovka, mySilovec, mySilovka, mySenec, meSí jastrab (des souris), pustovka rép., pastûvka, pistovka, pistula, pustofka, pistófka ð sbc.- kornul'a, kornuta, kornûtka (des rochers), vierca, virca ð6.2.17..- raca ð5.2.43..- dreml'a ð6.3.1..- hlobikôl ð5.12.6..- rehec Zhamber ð5.2.54..- kornuta, kornutka, kornul'a (des rochers).

Pol. Sokol pustulka.- pustulka, pustolka, pûstulka, pustol, pustola ð sbc.- drumlik, drzemlik, drzym ð6.3.1..- mysiora Galicja, dzwoniczek, sokol dzwonniczek ð5.8.1..- sokol turnowiec (des tours), sokol wierzbowy, sokól wieZowy (des clochers).

Sorabe pustawa, paSturlica h.sor., maly kraholc Klittner.

Ukr. Boryviter.- vitrolom, vjetruSka ð6.3.19..- boryviter (borykat = frapper; pour vyterð6.3.19.), pustelhá, pustolga, postil'ga, pustel'ga, apostel'ga, postoka, postojna ð sbc.- trepeScuk ð6.3.1..- trjasucka ð6.3.1..- sirovaten', siruvaten', sjerovaten' ð5.2.1..- miSelivka Poljekhiv, miSolivka, miSolovec' (-), kruzljak Mab., kruzek ð5.2.9..- Skolc(dim. de sokol),kovbec', Skybec', kibcyk (dim. de kibec),splinca (coll.) app. germ., cf. sln. sprinca, No.225.

[gonec' = Krohulec, 225]

Bielor. Suljacok.- Suljacok Pinsk ð5.3.1..

Russe Pustel'ga.- pistjul'ga Voron., pustel'ga, pustergáð sbc.- dremlik, derbnik, dervnik, derben', derbnicok, derjaba ð6.3.1..- krecek ð5.2.39..

Lit. Pelésakalis.- rudokas vanagas, vanagas kistrina ð5.2.42..

Lette Lauku piekuns.- vèja vanags (du vent), tirumu vanadzinS, dzeltanais vanags.

Iran Delijeh.- delijeh, dälijä < alt. D.1189.- muS-gir, muS-xwar farsi (des souris), carx-risak (risak désigne aussi un insecte bruyant), guSfarsi, carra (?), bàd-yàr (du vent), yu-yu, yuh, yuha, yuha, yuhàr (imit.); en fauc. yu-yu est attribué à l'Emerillon, 223, qui est presque inconnu en Iran où il ne se voit qu'en hiver, saison où il est très silencieux.

Kurde samakara Kirmanji (danseur), halaka-sema, halka-samàs.Kirman (halaka = danse), muS-gerak Kirm., meSka-gera Mokri (des souris), alo Bakhtiari, Lari ð6.2.32..- kvrghó.

Afgh. bàd-furukh Pashto, kiki, kingkiki Burush., uSpuki Shina.

Talych pijugu.

Arm. Sovorakan holmavar Baze.- sawarant'ew ("aile battante"), curak (?).

Azeri Däli.- däligä, kyarkindcak, pigi.

Turc Kerkenez.- kerkenez (résidu gr.).

Georg. Kirkita.- kirkita ð5.2.30..

Lezg. lang-lang Udi.

Eg. `àsuq.- 'awisuq, 'àsuq, abu markays côte nord, saqr el-jerad, jeradiéh (des sauterelles), saqr baladi(des villages); abu saraq delta, abu-saraqeh, daggàwi, saqsàqa, sajaui ð6.3.10..- yuyu, saqr ahmar; casr ar.mér.

H.Sem. niyyàk el-hawa Liban, Syrie, al-`uwaisiq Palest.; bu-zrada Tun.: El Haouaria (v. Eg.), saqr al-fàr (-), bez el-ferán, bois el-ferán Sah. maghr., ubbweiz al-firan Sah. occ. (des souris), bu-zélzel Tun.: Marazig (zélzel = clochette), qatàm, qatàmi, qutàm Tun. ð5.9.5..- bu-amira Mar., bu-umeira Mar.n., siguer el-sabal ar.Tchad, zuille Mar.: Rif, swif Mar.e., karamotta Haoussa, baSug Irak, baSiq Palest., Arabie c., Sah.occ.

Hebr. Baz matsuy.

Malte Spanjulett.- ghizz (v. ital.).

Top Of Page