Previous PageNext Page

105. PHALACROCORAX CARBO

Gael.I. Broigheall.- broighioll, broigheal, bruigheal.- ð5.6.6.3..- faoitheach Clare I., duibhean Rathlin I. (diver), scarbh Rathlin I., murdubhchaille, cailleach dubh, fiach mara, fiach faraige.- odharóg (juv.), cabhail screachóg, maruchaill.

[seaga,sioga,siaghaid = Shag, 106; munabhuachaille = Great Northern Diver, 65]

Gael.S. Broigheall.- broigheall, braigheal, ð5.6.6.3..- balaire, ballaire (ball = spot, a reference to the large white spot on flanks ð3.1.12.) ballaire-bodhain, ballaire-bothain, ballaire-boain, collaire-bothain, collaire-buthainn, collaire-boain, colliach, colliagh-dhuv; gairg, gairgear, geocaire, gairgeann ð10.19..- feannag uisge, ess feannag, fitheach-mara, fitheach fairge, fleigire, mor-bhran, muir-bhran, mial-bhran, sgarbh, sgarbh-buill, sgarbh-a'bothain, sgarbh-an uchd-ghil, peata, peata-odhar.- odhrag S.Uist, odharag, odhra, orag, oragaun, ð3.3.3..- odhra sgairneach, corra-thon-duibh S.Uist, corra-thoin duibh, corra-ton dubh, dubh-eun.- feeagh-marrey.

[sgarbh-an-sgumain,huplin = Shag, 106; muir-bhuachaille,bun-bhuachaille,learg = Great Northern Diver, 65; sgaireag "the young" appears to be a name for the Kittiwake, 86]

Cymry Mulfran.- morfran, mulfran, whilfran, morfran fawr, llanciau, llandudno, godd gwrych; colier, < Engl., dwci difer, < Engl.- shag, shagga,

[saithor = Gull, 81]

Breton morvran, morvaot, morvaout, morveud, molfaout, bran-aot (les précédents formés de aod "rivage"), mot-vran, morvrankez, (aussi attribué à "canard sauvage gris"), morskoul, (milan de mer) scrav, boku, bokur (? )Cornouaille.

[bran-louet = Corneille mantelée, 281]

Engl. Cormorant.- cormorant Som., Ire., corvorant Antrim, Down, Carrickfergus, cormorel Nrf., cormoral Antrim, Down, corporal Donegal, colmorn, sea-gor(r), gorkerel Lanark ð5.2.24..- sea-crow s.Cy., Som., Cumb., Nhb., York, sea-craw, sea-craa Ork., Shetl., water-crow Dmf., Nhb., Wm., Loth., Perth, Frf., Cumb., Clyde, York., Dev., Corn., water-craw Nhb., n.Engl., wetter-crow Scot., water-raven Dmf., raven Suss., cole-goose Kent, coal-goose (-) ð3.1.42..- corbie Portadown, karbie Coleraine ð3.2.24..- black douker Dmf., black dooker Galloway, black diver (-), parson Suss., Hants., isle of Wight parson Hants., Rye, Dev., Exe, I.Wight, churchwarden Suss., Hmp. (from its black colour), green cormorant Galloway, bronzie (-), brongie Ork., Shetl. ð3.2.37..- gormer w.York., gurmaw, gurmow Cumb., gorma, gormaw, goulimaw Scot., gullmaw Nhb., e.Loth., gormow Cumb., grammaw (-); from a root gorm- "glutton", o.French. gormant "glutton", swed. gorma "cormorant", franç. goulmas ibid., cf. the following names: glutton Sky, Uist., scarf, skarf Cumb., Bressay, Scot., Ork., Shetl., I.Man, Hillsborough, scarth Ork., scart, skart Suss., Lanc., Nhb., c.Scot., Dmf., Antrim, Down, Donegal, Islandmagee, Carrickfergus, Strangford, Portaferry, Hillsborough, Monlough, scawrt c.Scot., black scart Antrim, Down, scrath Gamrie, Banff., great scart, great scarve I.Wight, scrafe; cf. swed., norw. skarv, and Germ. skalver,scharbe; the sense scart "to scratch" is not descriptive; however the Germ. schlucker,schalucher "gulper" and aalscholver,aalscharbe appear to be related to skarv and make it clear that the word refers to the gluttony of the bird; see also franç. sourbère.-black shag Donegal, seaford shag Suss., burton shag Bridgeport, ð3.2.34..- loring, lorn Ork., Shetl., loering, loring scarf, white lorin Shetl.; cf. the Faroese name kvitlaring (white thigh), from the large white spot on the thigh - Lockwood, 1961, p.26.- lairblade, lairblading Ork.; (laer = thigh, blettr = patch - Lockwood, loc. cit.); huplin n.Man, hiplin s.Man, hiblin Ork.; (Faroese hiplingur, on account of the white hip patches - Lockwood, loc.cit.).cotton heap (-), wool cottar Antrim, Down (see preceding group), jacky-cocktail Hants. ð3.4.8.3..- beacon-bird Suss., (an habitual perching spot), mochrun elder(s)Kent, Dmf., Wigtonshire, colvend elder Dmf., cowe'en elders Scot., mochrun-laird Galloway; "because they have been, as it were, proprietors there of a piece of wild shore, for an unknown length of time". Mactaggart, Encycl., quoted by Wright; gorkerel Wales ð5.2.24..- diver Som., Coleraine, Castlerock, ducker Gall., divie-duck Down, Monlough, scout, green scout, ð6.3.23..- letter-bird Londonberry, possibly because of the M-like posture it assumes when drying its wings; liver-bird (in heraldry), perhaps a corr. of the preceding.

[scurrie = Herring Gull, 81; shag = Shag, 106; biltiecock = Rail, 142; jinnie-diver = Great Crested Grebe, 66; crane,crawn,kren = Heron, 118]

Isl. Dílaskarfur.- díla-skarfr (flecked), útileger-skarfr (Raubsharbe), hnuplungr (hnupla = scnhappen, stehlen).

Norsk Storskarv.-kwitlåring, ålekråke.103, ital.

Svensk Storskarv.- skarv, skärv Engl.- schalack, cf. Germ. schluckerð105, Engl.; dilaskarf (see Isl.), havskorp, havstjäder, ålkrok, ålekråkor, ålkråka, fiskfogel, gorma.- pillkan ð103, ital.- ovädersfågel. [hafsörnar = Havsörn, 202]

Dansk Ålakråga - skarv, ålekråge, vandravn, strandravn, fisker(en), hvidlåring, betlår, golkrage, sort gæs, sorte gæs, van deurs' gæs, kormoran. Bornh.: ålakråga. Faroe: skarv; hiplingur, glibbari, sotræ, prinsur, hintunguleysi.

Nederl . Aalscholver.- scholfert, skolfer wfries., scholvers, schollevaar, schollevaeze, scholfaes, schollega(r)der, botskollever, botskol, botslokker, botkol, ielskolfer, ielfretter, ielgâns, aalscholver, alekraker, ali, kurregâns, gurgoes, rotgans, rotgaanze ð5.2.48. (rot), ð5.9.2. (gans), kraon(vogel)ð5.2.29..- schrokker ð5.2.45..- palingkraon, palingdief, beakenschiter, beakenknapper, kaaptreder, kaapveugel, ropper, kropgans, konteklopper, zwartjan, koolgans, zeeraaf, waterraaf, kormoraan; kluiver, stinker flam. [moddergans, modderboele = Kuifaalscholver, 106]

Deutsch Kormoran.- scharb(e)Untersee, scharbeje Weser, scherb(e)n Mittelfr., kormoranscharbe Schwaben, scherb(e)n, scharmvogelð Engl.- skôarwer Helg., scholver Ruppin, schlucker, schaluchhorn Schlesien, skalver, sklaver, skaluer, schulver, schuluer, skalucher, schalucher, stolucherez; schluchtente, schlucker ð Engl.- vielfrass, nimmersatt Oesterr., Steierm., aaldieb Brand., aalkreye n. Neumark, ahlkreyen alten Pommerland, aal schorwel n. Uckermark, aelgüss, ahlkreye, aalscholver, aalraw (-), wasserraab Schlesien, wasserrapp, seeraab, seerapp Untersee, fischrabe Brand., meerkrähe Brand., mierkréi Lux., wasserkrah, morfex ð3.6.1..- seekrähe, schwimmkrähe, seeteufel, meerteufel ð3.3.11.1..- grieser ð5.5.3..- kammeran, kumeraan Untersee (roman. Substr.), ungarische rappa DS: Fussach, swarte gans Brand., haldenänte Untersee, ganstaucher, schwemmergans, baumgans Preussen, feuchtarsch, feuchtars Schlesien, baumente, baumscharbe, eisscharbe,bisamtvogel, kropftaucher, kropfente.

Franç. Grand Cormoran.- cormoran Jons, La Hague, cormorane Anjou, cormaran, cormaron Guern. cormathan, grand cormouthan Jersey, cormarin, Pic., cromarin Jura, cromoral Poit., Fontenay, cuormoran, cuormuran Nice, courmaran, cormoreng, kormoront, cormorand, coqmarant, cormorage, cormarage, cormon, cormen, corman corr. litt., cro-pécherot SR: Jura, crot-pescherot (= cro-pechero)Bourg. Aucune forme ne suggère que le premier élément est "corbeau" ou "corvus". Il s'agit plutôt de la racine acoust. corð5.2.27..- Les noms suivants appartiennent à un groupe sémantique différent: corbe Manche, couorbe Norm.: Grandcamp, corbeau-pêcheur (-), corb, còrb marìn, corpia, Guy., corbeau-plongeur nord, corp, copi Gasc.mar., Teste, Landmont, copia (-), scorpi Gard ð3.2.24..- mingeu d'inghuiles Pic. gros negre Nice, nigaud Loire (= prob. nigraud), long cou Norm., petuche Char. ð5.22.1..- mergon, magroun Nice ð10.11.1..- goulu, sergent goulu Belle-Ile, goulmas, gourmat, gourmant Norm., gourmon litt., v. les noms suivants: serbère, cherbère Ldes, chourbère, chorvèra, chervèra, servèra Gasc.mar., sourbère Béarn., Lavedan, apparenté au roum. sorbi, aroum. sorbu "avaler, dévorer" (absorber), esp. sorbo "gorgée" et all. scharbe, Cormoran, cf. goulu etc.; (certainement pas à sorbier "pour sa couleur rouge" - FEW où le nom est attribué à la Foulque).- pochoron Gasc.Mar. (pêcheur).

[guilhèmbranèr = Héron, 118]

Prov. Escòrpi.- scòrpi, escòrpi ð3.2.24..- cormoran, courmouran, courmares, cormarin, corp mari, margon, margulh ð10.11.1..- saucret, roi des saucres (saucret est un poisson), diablé de mar ð3.3.10.2..

Cat. Corb marí.- corb marí, corb de mar Cat., Bal., gorb marí, S.Nazari, Canet, S.Llorenç de la Salanca, Alenyà, el Barcarès, Salses, corba marina, cormoráVal., corba, corber Sueca, Albufera, corp marin, corpetassa Mall., corb pescador Cat. ð3.2.24..- cua-curt (?) Cotlliure.

Basque Ubarroi andia.- ubarroy, ubarroi AN,G, uarroi B.Pyr. (u "eau"; arroi "corbeau"), itzasbelaa B, itsasbele galbarra, urbele B.Pyr., itzasbele ð5.22.6..- bolborin AN, Ondarrabia, bolboriñ(a)B.Pyr. polboriña AN, burmuin G: Donostia, bolloin (-); ces noms sont apparentés à wolverine, nom anglo-américain du Glouton (Gulo luscus) et sont une allusion à la gloutonnerie de ces deux espèces; cependant les noms basques ne "viennent" pas de l'américain (!) comme le voudrait Löpelmann mais se rattachent au franç. engorger "engloutir", engorgeur "glouton" etc. (FEW 4: 336), à l'angl. wolf "loup", to gulp "avaler goulûment" ainsi qu'au nom basque suivant du cormorant: glope (cf. cat. glopejar "avaler un liquide" et angl. to gulp),gotsurri B.Pyr.; (< goseti "affamé", gosezto "glouton"), gabarrasa AN: Irun, Ondarrabia, karrabaso B: Lekeitio, babarraso B: Ondarroa, gabarras, gabarrosu (-); (aussi attribués aux plongeons, 63), prob. métath. de karrabasoð5.2.10..- puianta L, AN: Irun, Ondarrabia (v. No. 66), gorr(a)R: Ustagarroz ð5.2.24..- aate B: Ondarroa, (canard), pasarela (? )B: Eibar, kabixoi G: Orio, sabisoi (-), abisoi (? )L; ces trois noms attribués à "gaviota negra" (tout comme karrabaso);abixoi et kabixoi sont aussi des noms d'un poisson; cf. aussi abijoia Martinet, 321. Ces noms ne viennent en tous cas du l. avis! (selon Griera).

[belabeltz = Corneille, 280]

Esp. Cormorán grande.- cormorán "hemos visto usar en algunas comarcas pero quiza como cultismo infiltrado" Carro y Bernis. Le nom paraît plutôt indigène; cf. aussi les suivants: cormorano (-), cormoranco Sant., Madrid,Cast.: Santillana; cuervo marino Canar., And., Murcia, Mal., Marismas, Huelva: Doñana, Zarag.,Teruel: Alcañiz, cuervo marinero Cuenca, cuervo de mar (-), corvo Gal.: Rías Bajas, Coruña, Panxón, Cangas, Laxe, Vilanova de Arousa, Carril, Ezaro, Malpica, Ribeira, Caminha, corva Gal.: Abelleira, cuerva Gal.: Sada, Miño, corvaraxo Gal.: Rinlo, corvo de mar Gal.: Malpica, corvo do mar Gal.: Escarabote, Aguiño, Panxón, Cesantes corvo do mare Gal.: Malpica, corvo mariño Gal.: Rias Bajas, Coruña, Camariñas, Caión, Sardiñeiro, Bueu, corvo marino Gal.: Grove, Laxe, Muxía, Corme, Mera, Cambados, Ares, Portosín, Noia, Rianxo, corvo mareiro, corvo mariñeiro Gal., corvejón And., cornejón Doñana, corveta Almería, cuerva Villafranca, Sorda, cuerva preta Gal., pato cuervo Gran., Sev., Cádiz, grajo de mar Can., sellada Gal.: Pontevedra, "scellé", d'après la tache blanche sur la cuisse; cagón Oviedo, Ast.: Cudillero; d'après le fait bien connu qu'il blanchit d'excréments les lieux où il perche; faralón Gal. (nom des rochers où il perche), movella Gal.: Pontevedra, Portonovo, Mogor, Guardia, Cangas, Panxón, Cambados, Grove, momella Portonovo (dissim. v>m), mobeya Ast.: Colunga, mabea, amebea Ast. ð10.12.2..- corconera Sant. ð5.2.30..- alcarranca Cádiz: Sanlúcar ð5.2.13..- chiscala Gal.: Cedeira (chiscar = producir un ruido), ganso negrál Cáceres: Jaraicejo, mergansár (livr.), canilla Gal.: Cesantes, canilonga, camilonga Gal.: Viana do Castelo canilonja Gal.: Guardia, cabilanga Povoa do Varzim (non calilanga),canilonca Gal.: Mogor, "por su largo pescuezo semejante à un caña", corvo de pescoso larjo Gal.: Cangas, soldadico Mal.; "vuela con los demás formando fila perfecta, de donde les viene el nombre", estudiante C.Real, Tol.: Villafranca; "por el color negro del plumage, comparado con el antiguo uniforme de los estudiantes españoles" (Carro y Bernis).- guión de ánades Zarag.: Pestriz; (parce qu'il vole en formations), pata Gal.: Foz, Muros, Viveiro, Burela, Lira, patamariña Gal.: S.Ciprián, patamaría Gal.: Figueiras, Ribadeo, patoula Gal. (pour ses grosses pattes), sichapata Gal.: Lira, pato Gal.: répandu, pato de mar Gal.: Noia, Cambados, Miño, pato do mar Gal.: Mera, Espasante, Grove, pato marino Gal.: Muxía, Caión, pato mariño Gal.: Camariñas, jouma Gal.: Muxía, Camariñas, Corme, Laxe (esp. gumia "glouton"), gallo marino Zarag.: Quinto, Boquiñeni (nom attribué aussi à divers oiseaux de mer; voir No. 106, esp.), cofre Sant., lavanco Gal.: Muxía, Portonovo, Corme, Figueiras, alavanco Gal.: Portosin, Aguiño, Noia (lavanco est généralement un nom du Canard Colvert, 40, q.v., esp.).

[bambiñeira,casilla,chíscala = Charrán, 97; pericozambullo = Frailecillo, 73 carolo = Aráo, 74]

Port. Corvo marinho de faces brancas.- corvo marinho, mobêlha, mobêlho, ð10.12.2..- induro, galheta, mergulhão (-), ana Póvoa do Varzim, cagarráz (v. esp. cagón).camilonga (? )(semble être un nom du Héron, 118)

Ital. Marangone.- margon Trent., Rov., Lomb., magrun Gen., magron Sarde.: Carloforte, smarga, smargon Crem., smàrgo Ven., smàrga Crem., Bresc.: Verolavecchia, smergón Ven., Friuli; smargulôn Rav., margóm L.Garda, margoûn, margoun gros Varese, L.Maggiore, margùn Spezia, mergollo Massacciuccoli, mergone Roma, margone Corse, Elba, Sard.: Log., malgòne Log.n. margune I.Eol., Mess., marguni, murguni Cal., Catanz., ReggioC. maraguni Cal., Sic., marauni, maraune Sic., marauna Trapani, maraune, códdu di maraune I.Pelagie, maragan, maragan de mari Sard., marangon TI, Bol., Mod., marangun TI, marangone Trent., Tosc., Umbr., Lucca, merangone Roma (rac. merg et suffixes augm.) ð10.11.1..- bachjischia Corse, < gr. vathytsoð10.1.1..- corvo di mare Tosc., corvo marino Anc., Marche, Otr., corbo marino Corse, corvo marin Ven., corv marin Romg., Bol., corv marên Mod., Rav., crov marin Pav., cuorvo de mare Nap., Cal., cuorvo marino, cuorvo d'acqua Nap., corvu d'acqua Trapani, corvu marinu Ross., Cos., Sic., Sard., cuorvu marinu Castelb., cuorvi di mari, crobu de mari Sard., corvastro Nap., corbácchiulu Corse ð3.2.24..- mierue marino Bari, Gargano, mèrrue de mare Bari ð3.6.1..- agòn Sard.: Carloforte; (rac. ag "pointu", pour sa forme, cf. esp. aguja, cat. agulla (67, 69), lènfia, linfia Otr., v. gr. ophyia,crobu anguiddargia Campid., crobu anguiddangiu, crobu ambiddáyu Sard., corvo ambiddástru Nuoro (des anguilles), corniza négra Sirmione

[cefalaru = Falco di palude, 218; mangia-palline,corniza = Svasso maggiore, 66]

R.Rom. Cormoran.

Roum. Cormorán.- libut(u)(goulu), carabatá(-), carabatác Constanta (< turc), cioroi-de-baltâGalati, bâclan < turc; fundac mare; dalgîcî Rasova-C-ta (turc), velichi (signifie "grand", certainement une dénomination incomplète).

[bîtlan et var. = Stîrc cenusiu, 118]

Grec Kormorános.- ofýia Kérkyra, Att., Epire, efýia, cf. a.gr. ophis, "serpent" n.gr. fíthi, Tsakon. oythi,oïthi "serpent", parce que le cormorant fait penser à un serpent lorsqu'il nage en tenant son long cou émergé alors que son corps est immergé; cf. sbc. gujinac "cormorant", de guja "serpent"; kaliakoûda, kalikadzoûChypre, kalikatèdzou (-) ð3.1.48..- karabampas Hilia, karabátaka Cycl., < turc, karapapi Att., rossa Att. (canard), langóna e megali Akarn.

Alb. Karabullak deti.- karabullak, karabullaku, rabullak (kara "noir"), patë e detit, pata arave ð3.2.14..- gjelazez (coq noir).

Bulg. Goljama Diavolica.- karabatak; kormoran livr., diavolica ð3.3.10.2..

Sbc. Vranac veliki.- vran, vranj, vranac, vranjac, morovran, morski gavran, morski gravran, vodeni gavran; nora vrana, nora vranica (corbeau plongeur), gak, gik (corbeau), nor, norac, ronac, nerak, znorac, znjorac (plongeur, rac. sl.ð10.12.1.) mrkulj, zmerg, zmergo, zmerag, zmerak, zmirak, Smirak (plongeur, rac. rom. ð10.11.1.), podmerac (podmeriti = plonger ð10.11.1.), potapljac ð10.4.2..- fendak ð10.1.2..- lapiSov, lapiSdo (v. No. 107, sbc.), kaloser, < kal "excrément" parce qu'il blanchit les lieux qu'il fréquente; lásac, laskavac (même raison) ð3.1.19..- strkocð5.2.52..- galica Dalm. ð3.1.45..- garo, garov, garavac ð3.2.14..- karakatana (app. turc), gluhaç, gluhanda ð5.12.4..- gudin.

Tch. Kormoran velký.- vodnj krkavec, crkavez vodni.

Slk. Kormoran velký.

Pol. Kormoran czarny.- chracholek ð5.2.38..- kruk vodny, kruk morski; obZartuch (glouton).

Ukr. Baklán velykyj.- baklan < turc.

Russe Baklan bol'Soj.- voron Nijegorod, vodjanoj voron Gorki, zadnesidja, v. No. 104, sbc. (nesit);baklan.

Bielor. Baklan.

Lit. Arba jûru Krauklys.- jurvarnis; didysis kormoranas, livr.

Lette Jûras Krauklis.- udens krauklis.

Iran Zàq-e àbi.- àb-kupil, àb-qupil, àb-qumbil baqlan Urmi, baqlà-qàz < turc, màhi-cin, màhi-xar, màhi-xwar, qaS, siyàwaS, siààwuS,- zàq-e àbilivr. kowkarrak (? )Sivand

[sari-buzurgi = Héron, 118]

Kurde siyà.

Talych karabattog, gimbel, cf. Iran qumbil;sijya-kutan.

Ossète kässakhor sint, denjizi sint.

Arm. Dsnknkowl mec.- jknkul, dsknkul, covagraw litt., trad. du gr. phalacrocorax;qurab litt., < ar. ghorab "corbeau"; holamal(?)litt., dSragraw prob. litt., t`hanjir (?)litt.

Georg. Didi Svama.- gor-ixwa, karabaklax.

Turc Karabatak.- karabatak ("oie noire"), baklan. karakugu

Azeri Karabatak.- karabakla, garahgàz.

Eg. Ghurab al-bahr.- 'aqàq, agag, ghàq, 'ajàj, al-màya, qàq al-màya. arkak (acoust.), abu-ghattàs rép. ð10.1.1..- janta (< turc çanta selon VirÉ).

H.Sem. gharrad Maroc, algarrak Maghreb ð5.2.16..- aqaq Palest., Eg., bortag Tunis, Zarzis, Djerba, erecá, ercá, ircáSah.maghr. bu-fritis Tunis, Bizerte (signifie "teigneux"), awaidi, kuleici, SerSora Irak, mergilu, merguellou Gabès, Djerba, Sfax (apport roman ð10.11.1.).

[quq = Cygne, 25]

Hebr. Qormoran gadol.- shàlak bibl., est peut-être une sterne, 97.

Malte Margun.

Top Of Page