Previous PageNext Page

279. JYNX TORQUILLA

Gael.I. Cam-mhuin (book.).

Gael.S. Cam-mhuin.- cam-mhuineal, cam'aich, mhuineal, cam-art, gille-na-cubhaig all are book. transl. of Engl.

Cymry Pengam.- gwddfro, gyddfgam, gwas-y-gog all book., transl. of Engl.

Engl. Wryneck.- wryneck, writhe-neck, twister (-), snake-bird Glo., Som., s.Engl., Suff., Suss., Kent, Wor., Nhb., Nrf., Hmp., Wilt.; ("smoke bird" is evidently a misprint); pay-pay, pee-pee (-), pe-pe bird Brk., pee-bird, pea-bird Surr., Bridgewater, peel-bird Suss., peet-bird Som., weet-bird Hmp. (imit.), hisser Suss. (it hisses when surprised in nest hole), mick-mick Linc. (imit.), valiant sparrow Suss., Wil. ð5.10.7..- spring-bird Hmp., summer-bird Nhb., cuckoo's messenger (-), cuckoo's leader Nfr., cuckoo-waker Som., cuckoo's mate Glo., Som., Heref., Suff., Surr., Suss., Oxf., Berk., Nhp., War., Wor., Wilt., Nott., Hmp., Nrf., Shrop., cuckoo-mate War., cuckoo's marrow Midl., cuckoo's harbinger, Glo., because it arrives shortly before the Cuckoo.- emmet Surr., emmet-hunter Som., (ant-hunter); barley-bird Hmp., Som., barley-snake-bird Hmp., ð3.2.29..- dunnock, dinnick Dev. (not pinnick) ð3.3.13.3..- macquerel-bird Channel I. ð3.6.22..- eten-bird, little eten-bird Hmp. (ant bird) turcot, turkey-bird Suff., cf. franç. turcot;long-tongue w.Wor., Wil., Bridgwater, Som., tongue-bird Som., stripping-bird, felling-bird (-), slab n. Engl. may be a name for the Creeper, 405.

[cuckoo's maid, cuckoo's attendant, cuckoo'sfootman = Meadow Pipit, 305; cuckoo's whit, cuckoo'ssandie = Whitethroat, 362; hobby-bird = Cuckoo, 261; englishheckle,jack-equall,nile-bird = Green Woodpecker, 273; rind-bird etc. = Creeper, 405]

Norsk Vendehals.- sågauk, østl., sågaug V-Agder, såpipe, såtit Oppland, gauktyte Hedmark, gaukfø, kjørgauk Oppl., gaukskjør Buskerud, fjellskjør Sogn & Fjordane, regnpip Buskerud, regenspyt, vatspipe øf.

Svensk Göktyta.- gaukpit, gaukpeit, gauk(e)päit, göukpigo, gökpiga, göckpig, jykpigo, gaukpigä, gaukapeju, gaukpäiå, gaukapitare, göktyta, jöktyta, jöktytæ, jöktit, jöktät, jöktätæ, jökætetæ, gäukdränng, jökæhoræ, kucku-pigal, kokopigo (kukkupiga), pipagöuk, pipande gök, körfågel, körkar, såtita, såtytra, såvipa, sånings-sparv, vårtyto, ploggök, regnfågel, kalduten (kaaltuten). [såfalk (=Blå Kärrhök ?), tillkorp = Spillkråka]

Dansk Vendehals.- vendehals, drejehals, langhals, gøgtyte, bygfugl, regnfugl.

Nederl . Draaihals.-wringhals, wringnek, nekdraaier, draaihals, adderspecht, slangefogel, miferenjager, haarspecht, kweekspecht, poertje.- draainekke wfries. [leemspecht = Boomklever, 401]

Deutsch Wendehals.- wendehals Pfalz, Mittelfr., windhals Els., Schlesien, Mittelfr., windhälslein Mittelfr., wengehals, wangerer, gott vom dorf wangen, windehals(vogel), winthals, wind(t)als, wihals, winhälslein, wildhälsle, halswinder, nackenwindel, halsdreher, "holzdreher", trayhals, träehalss (-), drehhals DS, Harz, Pfalz, Mittelfr., Brand., Preussen, drehans Pfalz, drehschlunk Schlesien, dräjhälsel Els., dréihals, dréihälsjen Lux., draiervink, dreierfink, dreiherfink Helg., halsdräher Brand., verdrehtes wagenrad Schlesien, dreierfink, drehvogel, wruckhals, renkhals (-), renkhälsle, wildhälsle Els., natterhals, naerhalss, natterwinde(l), natterg'windel, natterwidel, natterzwang, natterzange (-), nattervogel BE, naterwendel BE, Schlesien, natternwindel Steiermark, Mittelfr., otterwindel Mittelfr., aderwindel Wien, ottermännle(in), ottermännchen (= mönchen) Bayern, otterfink Tirol: Sarntal, otte Oldenburg, oderbengel (wangen,bengel, etc. = Wendel, winden), langzüngler DS, fratzenzieher (-), myrenjäger Lübeck, immeisen Alfhausen, ameisenspecht, immenmeise(n), immenmeiske, immenheimesmaus, immenwolf, immenbicker, immenstecher, imb(en)wolff (-), immenwulf w.Priegnitz, Altmark, immenhoabik Hildesh., imbifrässer Basel: Reigoldswil, Tenniken, imbis-chlöpfer Basel: Wenslingen, widwid (-), osterenpfiffer DS, leirenbendel ð5.11.7..- jammervogelð5.8.7..- bibivogel, sägefeiler DS: Thayngen, rägevogel, rägepfyffer, rägewättervogel Basel, regenbitter Tirol (bitter = picker), regenpfeifer Lödderitz, regenvogel Pfalz, regenspatzð5.2.54..- wettervogel Ballenstedt, schlechtwettervogel Salzb., erdspecht Brand., irspecht (many of these name have been atributed to both the Green Woodpecker and the Wryneck), perlhans (= perlhahn) ð3.2.41..- grauspecht, erdspecht, grasspecht;

[giess-,regenvogel etc. = Grünspecht, 270; pugoss = Wiedehopf, 263; windracke = Ziegenmelker, 251; schreiheister = Eichelhäher, 290]

Franç. Torcol fourmilier.- torcou SR, Sav., Jura, Vienne, wall.,Char.Inf., D.Sèvres, Poitou, torco Pic., Manche, torcòAin: Leymont, tourcou wall., tourd-cou Lux. tourcau, torcau Mouzon, teurcou, teurt-cou Calv., Norm., tercou centre, touaircou SR, tourcoué Auv., toûe-cô Charlev., tocô, toecô Montb., tucou, tucô Metz, toucou (-), turbé turbette Guern., torcot, tercot, turcot (-), torcol (aucune localité!), torcóla, torcolin Isère: Crémieu, torcollet (-), tò-colè nord, torticou centre, tortossóu Chavanat, totilicô Bresse, torlicou, torcoli Yonne, Marne, H.Marne, torticoli Vosges, St.Amé, Beauce, Perche, Marne, H.Marne, Yonne, torticollit litt., torne-cou SR, tournicou Ytrac (non fournicou),tourlicou Vosges, tournecô Baillon, tournecou, tonnecuau H.Marne, col-torto Tarn, Castres, Agen, torso-couél Dauph., trouesso-couél B.du Rh., torsa-col, torso-couáCharpey, étorce Sav., torchày, chàytor Lim., toichecô, touëcheroule, toicheroule wall., cou-tordu Aisne, còthtòrt(a), còthturta, còthturca, còthtòrç(a), còthturça, còthtarsa, còthtòrtumi Gasc.mar., cot-tors, cotorto, coturco H.Pyr., couturte Gir., Teste, cotturque, catturque Béarn., coutors Varennes, coutor Allier, Gir., coutoulhe, coutoulè Isère, coutouille Isère: Voiron (non cotonille),coutsouille Bizonnes, St.André-le-Gua, gouduille Isère: Champier, Châtonnay, couquiuille (= koukyüle),gouduilli Is.: Chabons, coukyouille St. Didier-de-la-Tour, coutouilli Gren., Jons (corr. de cou + touille "remue", non coutouei "nuque"); tourne-tête Jura, Noirmoutier, capturça, capturcha, capturça Gers, viro-col Gard, còthvira Gasc.mar., ganitorts Toulouse, ganitorto Lot, ganitorta Quercy, ganitòrta, galitorta Gasc. (ganitèl = gosier), formiqué Pyr., formighiè Carc., fournighié Var, Nice, Hér., B.du Rh., picaformic, pico-fournise Rouergue, fourmilier Jura, Doubs, H.Marne, Gard, Hér., Aude; fourmillet (-), les fourmis forment une bonne part de son alimentation; longo-lèngo B.du Rh., pi-de-la-léngo Gard, grande-langue Saint., H.Marne, tire-lingue Auv., tire-langue Gard, Auv., Vienne, Sav., Jura, H.Marne, Meuse, Loire, Char-Inf., Saint., begüille Isère: Châteauvillain, bégulie Isère, Dauph. (bée gueule), moulangeur Noirmoutier, lengo-dé-sér H.Loire, col-dé-ser Cév., pi-de-coué-de-serp Mars., cô-de-couleuvre Meuse, coulouve de cheînne wall. (couleuvre de chêne) aspic, vivibre Allier (vipère), lougart B.du Rh. (lézard), maqu'thé, ouaîsé à maqu'thé Jersey ð3.6.22..- tui-tui Jersey, tay táy St.Sernin (imit.), sigalié Nice ð5.3.3.2..- malencounié Béarn., son chant est mélancolique; ouaîsé du printemps, ouaîsé du r'nouvé, ouaîsé du coucou, ouaîsé à blié Jersey, "jonc"a.litt. (pour l'a.gr. jynx).

[tartevâ,oiseaudelapluie = Pic vert, 270; roque-en-bois = Grimpereau, 404, 405; ortolan,parté = Proyer, 445; cabiragne = Pic-grièche, 324]

Prov. Fournighié.- fournighié, fourmighié, fourmillé; formiguièr oc., léngar, longo-léngo, tiro-lengo; lengard oc., trousso-couél(é), cóu-de-serp, còl-de-serp, pic col-de-serp.

Cat. Colltort.- formigué La Cava, furmigué Palamós, formiguer Cat.,Bal., formigueret Pit., formigueral Migjorn Gran, pigot formiguer Ponts, llengut Cat., llengerut, llenguallarga Mall., llepallosa Mall. < llepar; colltort Cat., torcecoll (-), xurla Cat. ð5.2.5..- pigotella Cassà, Riudecanyes.

[aucelldelapluja = Pic vert; dormidor etc., engaliador = Enganyapastors, 251]

Basque Lepitzuli.- lepitzuli L, lephitsuli, lephaitsuli, lepitxuli B "tord-cou".- xori-ero L, xori-ertzo S, xori-erho, xori-ertso BP, xinhaurrixori, txinaurri-txori BP, xinaurri-xori, txingurri-txori L, xinaxori BN: Donibane-garazi (xinaurri = fourmi); malenkonioz, malenkoniosa, xori-malenkonios B.Pyr., v. franç.; tximbo-erriel, suge-txori, sughe-txori, suge-ixtarkume L (suge = serpent). [karkar = Pic vert, 270]

Esp. Torcecuello.- torcecuello And., León, retorcecuello Zarag., retuercecuellos Tarazona, retrocicuellos Nav.: Corella, torchul litt. moz., hormiguero Murc., Cord., Huelva, Sevilla, hormigonero Murc., chimbo hormiguero Bilbao, pito formigueiro Gal.: Invernadeiro, Castrelo do Val, formigueru Ast., lililóMal. (imit.), lengüita C.Real, lengulado (-), peto lagarteiro Orense: Bana do Miño (sens de "serpent"),

Port. Torcicolo.- torcicolo Coimbra, retorta Penafiel, gira-pescoço; doudindha Bragança, pinto cobra Portimão, pito cobra, cabeça de cobra, papa-formigas Coimbra, passa-fomes Caldas de Rainha, peto formigueiro Barcelos, formigueiro, pito formigueiro, piadeira Coimbra, piadeiro Portimão ð5.23.12..- peto galego ð3.1.56..

[pêtodachuva,pedechuva,pedefrio,catapreiro = Pica-pou verde, 270]

Ital. Torcicollo.- torsacôl Piem., Oss., b.Piem., tórsacólu Novi Ligure, torzacol Aoste, storsacol Cuneo, Vigevano, b.Pinerol., störzicòl Romg., storzacöl Nov., stortacòl TI, stòrtacòl b.Piem., Lomb., Pav., Varzi, Valt.: Sondrio, Morbegno, stortacöl Nov., Vigezzo, contorcol Cadore, Feltre, codatôrcol Bell. tortacoll Abruz.: Penne, tortacol b.Piem., tortcol Piac., stortcol Mod., tròcol Carpenedolo, torzicol Ver., Rov., Rimini, Trent., storzicol Ver., Rov., Trent., Cavalese, Primiero, Nago, Condino, Pinzolo, estorzicol Riva, storzicòlo Ven., Poles., Valsug., storzicola Revò, storsicòlo Valsug., storcicol V.Ledro, Giudicarie, storgicol Lavis, Malè, storgihòlli Farèglia, storciacol Tione, piunso torsicolo, torzìcolo, torsìcolo Savona, torgïollo, storgïollo Pis., torcicollo Fior., Pis., torgicollo, storgicollo Pis., Fuccechio, Alba, storcicollo Marche, Umb., Sen., Casent., Pievepielago, Viterbo, Roma, torcicoddu Mazara, Catanz., tercicueddu, turicueddu, tericueddu, trancòddu Otr., coltòrt Pav., Parm., Rav., Bol., colstort Bol., cao-storto Ven., cuolstort Giul., cuel-stuart Friuli, colostorto Ven., Giul., Spezia, collotorto Sen., Grosseto, Casentino, colu-stortu Lig.: Casesoprane, collu-stortu Corse, collutortu Rieti, coddutuortu Cat., culachiorta Aquila, coglietuorte Campobasso, chiogliechiorte Abruz.: Mte.Sirente Velino, giracollo I.Giglio, rincòddu Otr., girasole Fior., Pis.: S.Giuliano, verticollo (-), menacol (-), ménacòVerolanuova, ménacóBresc., Crem., Mant., capitorza Sarzagna, capitorzola Lig.: Fosdinovo, capitorzoa Castelnuovo, capitorzolo, capitorsolo Lucca, gavitorciola Vergato, capotortiello Nap., capotorto Campobasso, caputortu Mess., Agrig., Modica, capitortora Garf. (non capitontova),torciara Abruz., turdulupica Capri, culerciaru Cal. (hybride furmicularu et torciara),pitta-fornighe b.Piem., pita-fürmighe Sav., pita-furmighe Gen., pizaformighe Sarzagna, Spezia, pizziga-formig Mendrisio, pizzeca-formicola Nap., pizzica-formiche Ischia, pizza-formicula I.Ponza, pizzua-formica Bari, pizzica-hormículi Cal.: Céntrache, fizzâla-frummica Cal.: Saracena (err. pour pizzâla?),becaformig Nov., Lomb., bècafurmíghe Verolanuova, becaformighe Berg., Ven., becaförmighe Berg., becaförmig V.Brembana, beccaformiche Grosseto, picchio-formicajo, picchio-formicaro Roma, pappa-formiga, pappa-formigas, papafromigas Sard., Campid., pappavormígas Logud., mangia-formig TI, Lomb., mangia furmigue Casesoprano, maja-furmighe Bresc., mangia-fermiche Bari, mancia-furmiculi Catan., furmigun Lomb., furmigon, formigon Bresc., formicone Nap., formiguìn Spezia, fürmighìBerg., furmigù Gerolanuova, furmigòt Ludriano, formighér Ven., Valsug., Condino, Pinzolo, Roncone, Benaco, Corteno, furmighèr Bresc., formicchiere Ist., formicchiere Istria, Campobasso, furmicar Giul., furmïar Friuli, formicáru Mess., Modica, I.Pelag., furmicariu Caltag., formigáju, frommigáju Campid., furmiglèr, forminglaròt Corteno, furminglaröl Gargnano, uscèlo forniglarolo Valsug., formicolanu, farmicolanu Cal., furmicaluru, frummicaluru, furmicalòra, furmicalòria, fermecaròle, frummeclòre, furmicarula, furmiculare Otr., furmicularu Otr., Cal., Sic., allicca-fermículi Reggio: Giffone, formicaluru Cal., fermicularu Cal.: Bova María, furmiculuoru Mess. formiculáru Castelb., Catan., Modica, I.Egadi, I.Pelagie, formiculariu Caltag., furmiculuni Agrig., lengua-lunga Arenz., picchio lingua-lunga Marche, lingua-longa Sic., Mess., Modica, linguavoja Cos., lingua-longa di turdi Catan. ð5.1.12..- calandrin Istr., Giul. ð5.10.2..- sigogna Poles. ð5.3.3.5..- ciorlui Viterbo ð5.2.6..- arrangiarélla Aquila ð5.2.54..

[gabbûsa = Succiacapre, 251; vacagrossa = Picchio verde, 270; rampeghin = Rampichino, 404, 405; picasseta,pitonèta,plitèna = Picchio muratore, 401]

R.Rom. Volvacheu.- volvacheu.

Roum. Capîntorturâ.- capîntórturâTrans., Munt., Râdâuti, cap-întórtor Pâmînteni, cap-întórtur Derna, cap-întórâMold., cap-întórt Nâsâud, cap-întûrturâValea-Mare, cap-intûrture Zâlau, capdentórturâBezdead, capunturturâBanat, capuntórturâRom., Vâleni, capuntólturâBanat, capuntulturâ(-), capul-întórturâCislâu, caprîntórturâCioara, Rîmnicu-Vilcea, caprentórturâ, caprentûrturâGorj, caprântûrturâ, caprântûrture Sâlaj, caprantûrturâBanat, caprantórturâ, caprantórturé Orsova, caporania Valea-Mare, capovénia Gâesti, Muscel, caprahinâ, caprâhina Dern. ð4.4.22.1..- capîntórsurâTârîtel,capîntórs, cap-întóarce, capu-ntóarce (-), întorsûrâZâlau, întórturâRîmnicu-Vilcea, întórtur (-), vîrtecáp Oprisani, vîrtecáp Râdâuti, vârteca (-), sucicap Buntesti, Luna Vascâului, sucecap, capsucéste (-), sucitoarâBanat., sucitoare (-) (suci = tourner), gîtîntorturâHomcea, Valea-Mare (gît = cou), furnicár Trans., furnicári Râdâuti (des fourmis), jolbét, jolbéti Siret jâluia Berzasca, Svinita (jalbâ = plainte, supplication ð5.10.6.), brîghitâComorîste ð3.2.38..

Grec Stravolémis.- myrmekológos, myrmekofaga, glossa; glossas Crête, soufliti Rhodos, ð5.3.4..- sfondýli, sfindóli Crête, Egée, sfendylion Cycl., sfendýli, (pour sa langue pointue), stravolemis; kalliagòs Mane, kalyósomos Chypre: Paralimni, (pour les beaux dessins de son plumage).

[alkyon = Rollier, 264; anagilastra = Pic vert, 270]

Alb. Qafëdredhës.

Bulg. Vrtoglavka.- samodivsko pile, vrtoSijka.

Sbc. Vijoglav.- vrtoglavka serb., Maked., smrtoglavka, vrtoglava, vrtoglavac, vioglav, vijoglav, vijoglava, vijoglavac, vijoglavka, vijoglavkinja, svioglavka, viloglavka, vinoglavka, bijoglavka, milioglavka, miloglavka, "tourne-tête", krivomiga, krivovratac, krivoglav, krivoglavica, "tort-tête", krivokur, krivokura, krivopizd, krivoguza "tort cou", debeloglavka, dugovrata (long cou), zmaja, zmajica, zmijoglav, zmijoglava, zmijoglavka "tête de serpent", mravojed Metkoviç, mravar Komin, mramar, mravinac, mravinjak, mravozder, kupimrav, tucimravinac (des fourmis), previjatka ð5.19.2..- pivka ð5.23.7..- Strk ð5.2.52..- jezicak Majkovi près Dubr. (longue langue), kretaljka.

Tch. Krutihlav.- krutihlav, krutihlava, krutihlavec, krutihlávek, krutohlavek, krotihlávek, kroutihlav, krutilek, kroutílek, krutík, krut'ák, krutikrk, krkotoc, vijohlav, vijohlávek, vrtihlav, vrtihlávek, vrtohlav, vrtohlávek, viohlav, výhlav.- Spluácek, Splhácek, (grimpeur), kvical ð5.13.1..- mravenecnik, pênice hadí, mala kukacka, jecálek ð5.15.3..

[rychtárovohribê = zluna, 270]

Slk. Krutohláv.- krutohlav, krutohlava, krutohlavec rép., krutohlavka, krutohlavok, krucihláv, kruták, krutilek, vijohlav.

Pol. Krëtoglow.- krëtoglów(ka), krëciglówka, wäglów, wyglów, krëciszyja, krëtoleb, krëtoglów dlugojëzyk, krëtoglów szaropstry.

Sorabe kwikawka, kiwkawa, swikawa h.sor., wilowa, glowa, Snapae (?)b.sor.

Ukr. Kruty golowka.- krutigolov, krutigolova, krutigolovka, Gogoci, krutigolovka Berezan, krutoglavka, krutyglav, krutigolov, krutigolovok, krutogolovka, krutogolovok, krutogolovac, skrutygolovec', zakrutygolova, krutij, kryvov'jaz, givgor, givgac; syc, sycak ð5.3.3.1..

Bielor. Krutagalovec.- krutagalovec Pinsk, krucigalovec Bitebsk, krucigalovik, krucigaloúka; kujka Slutsk.

Russe V'ertisejka.- vertigolovka, v'ertisejka, dupljanka (parce qu'il niche dans des cavités), tikun, lesnaja pigolica.

Lit. Graziagalvé.- grazagalvé, grazitgalva, kreivagalvé, sukitgalva (sukti = tourner), viniké, vinykéð5.8.9..- sejèlis ð5.3.8.1..- kékStys, kékStas, kiekStas ð5.13.1..

Lette TitinS.- titinS(imit.), porkSkis, grozgalvis, greizgalvis, galvgruozis, gruozgalvis, grieztgalva, grieza.

Iran Dàrkub-e ràhràh.

Arm. Vizgcowk.- lsernik (lsern = "the whirl put into a spindle").

Turc Bogun Seviren.

Georg. Makcija.

Eg. Lawwà'.- abu jamid côte nord, abu lawwà, umm al'wà.

H.Sem. anguAlg., Tun.: Biskra.

Hebr. Savrosh.

Malte Bulebliet. [sultan issumien = Râle de Genêt, 146]

Top Of Page