Previous PageNext Page

22. PERDIX PERDIX

Gael.I. Patraisc.- patraisg, peatraisg, paitrisc, paitreasg, piotruisg, cearc- ghearr, cearc- thomain, péarlog, cearc-rhenee

Gael.S. Patraisg.- cearc thomain, cearc cruthach, cearc chruadach, cearc gheara, paitrisg, patraisg, patrisg, peatraid, pairteag, peurtog, peurcag, parraig, pearlslag, peirleog, peurdag, peurlag, pearlag, peirsteag, peirsteog, piotruisg, piothruisg.- perdris, pertris litt.- patrag Manx.

Cymry Petrisen.- petris, petrishen, klugiar.- girgiric, grigear Corn.

Breton klujar, grugyer, gregor, korgark, kerc'heit, evnez-gouez.

Engl. Partridge.- partridge Frf., Slk., partridge Inv., Hert., Frf., Som., Ess., Kent, n.Ire., paltridge, pattridge Devon, patteridge Som., n.Ire., petrege, pattheridge n.Ire., parridge Ess., paetrick Frf., Selk., pairtric(k)Scot., Perth, Renfr., e. Loth., paitrich n.Cy., Dmfr., paitric(k)Aberd., Fife, Ayr., Gall., Lanark, Dmf., Edimb., Berk., partrich Frf., Lanark, Warw., partrick Elg., Perth, Rnfr., York., Scot., n.Ire., patrich War., Ire., patrick n. York., Lanark, Fife, Loth., pautrick Dur., pertrick Aberd., partick n.Ire. ð3.2.44..- stump, stumpy, stump-tail, Som., stumpey Suss., stub Som., girgirick Corn. shearleeks Islandmagee, imit. greybird Suff., e.Angl., grey partridge Suss., aiten (?)Scot. (spurious?), cheeper (the young).

Norsk Rapphøne.

Svensk Rapphöna.- brodjärp, brujdarp, brüdjälp, järpe, ny-järp, myrgyll, åkerjärp(e), åkerjärp, åkerhön(a), åkerhöns, åkerhönæ, agerhöna, agerhöns, ogerhen, raphöna, -jöns, rapphönæ, vanlig rapphöna.

Dansk Agerhøne.- agerhøne, agerbo, snaphøne, raphøne, krikke, høhmer.[hassehøne = Hazel Grouse]

Nederl . Patrijs.- patriis wfries., patres, petries, veldhoen, hoen, kipje, veldkiep, patrijshoen, trieshoon, ttieshane, trieshenn(ne), korporaal, blauwkraag, blauwpootje, geelpootje, veenpatrijs, drentsepatrijs, heidehoen, bergpatrijsð3.2.28.

Deutsch Rebhuhn.- rebhuhn, rebe; räbhuhn DS, räbhüendli LU, rep(p)huon ö.DS, rephuhn Mittelfr., alten Pommerland, rapphôn rapphoon Altm., Uckermark, Priegnitz, raphaun Pommern, rapho Arendsee, raabhiendel Schlesien, rabhinl N.Böhmen, repphuhn, rapphuhn (-)ð3.2.54..- feldhuhn, huhn Mittelfr., fäldhuon ö.DS, fäudhuen SO, AG, feldhuen, feldhünkel Els., feldhinkel Pfalz, feldhong Lux., feldhaun Westf., erdhendl Salzb., wildhuhn, welthôn mnd., kütte Schlesien: Weinland ( < sl. kurotwa), fielféiss-chen, gielféissert, éislécker feldhong Lux. "perdrix de passage", bloofissl Klein-Iser ("die so genannten wanderrebhühner"), feldhuhn, huhn, hohn, hünkel, patris(e), partris, pardrisekin (roman. Substr.) ð3.2.44..- troadhendl (-), starrwitt! (Lockruf). [berghahn = Birkhuhn]

Franç. Perdrix grise.- voir No. 18 pour var. de perdri.- garie grise Béarn: mont., grise piétri Liège, grise (-), piruite Anjou (imit.), poulette Fr.C., roquette H.Maine. Le nom est bien connu des chasseurs pour désigner une forme plus petite à pattes jaunes, prob. des jeunes de l'année, qui se rencontrent à l'automne. ð5.2.4.5..- pouillard Anjou, I.et V., Calv., P.de C., pouilleux litt. "perdreau au plumage qui n'a pas encore de mailles" (paraît plutôt se rapporter à la Perdrix rouge), caillard Seine marit. "pouillard"; chanterelle (-) "appelant de perdrix employé pour l'écoquetage", perdrix grise, perdrix griesche, perdrix greache litt. ð3.2.27..- trinsmart argot, rachin Yères "détour que font les perdrix (ou les pigeons) en s'envolant devant le chasseur", plotèye Liège "perdrix égarée et cachée seule"; appareillade formation des couples; adoué "accouplé en parlant des perdrix", jouquée Anjou "bande de perdrix", juchée "lieu où se tienne certains oiseaux (perdrix, faisants).

[grignette,gringette "perdrix grise" semblent être des noms du Râle d'eau, 142; perdrixgouache = Perdrix rouge, 16]

Prov. Perdris griso.- pardri, rascle, griso.

Cat. Perdiu xerra.- perdiu xarra Pi, perdiu xerra Baixa Cerdanya, Prats de Molló, perdiu xerri (-), renega ð5.2.29..- perdiu grisa Ross., Capcir, Conflent, Vallespir, Er, perdiu ferrada, pour le dessin en forme de fer-à-cheval sur la poitrine.

Basque Eper nabar.

Esp. Perdiz pardilla.- perdiz pardilla Ast., León, perdiz pardalina Oviedo (una local.), estarna, -o (prob. Gal.) ð ital.

[charra et var., garela,pájara = Perdiz roja, 16]

Port. Perdiz cinzenta.- estarne ð ital. [charrela = Perdiz comum, 16]

Ital. Starna.- starna Tosc., Umbr., h.Apenn., Marche, Nap., Bari, Cal., Spezia, Corteno, Varese, VS: Gondo, Starna VS: Gondo, sterna Marche, Gen., Sterna Vigezzo, stârna Mod., Bol., staerna Bol., starnâAbruz. starne Oss., stèrna Rav., b. Piem., Starnèt Lugano, Sternet Locarno, sterla Savona, Alba, Valt., Sterla, Sterlia, Sterlea V.Bregaglia, sterletta b.Piem., sterlea Valt. D'après la tache caractéristique en forme de fer-à-cheval sur le sternum ; sternaròlo est aussi le nom du Pluvier doré, 161, à la poitrine noire, et Steron,Stornum celui du Petit Gravelot, 164 à la bande pectorale noire.- pedrizi Sard., piddrizi Campid. (forme gallo-romanes), përnis Piem., pernis Lomb., Como, Valt., Mant., Mod., Bol., V. Brembana, Castenedolo, Feltre, Friuli, Trent. rép., Rov., parnis Feltre, parnisa Piac., pernisa Parm., Trent., spernisa Pad., pernisa Ven., Vic., Cadore, Borgo, pernisetta V.Solda, Posch., Lomb., parnisetta Oss., Como, Valt., perniseta Como, Chiav., V.Bregaglia, pernisotto Vic., pernisòt, pernigocBresc., pernisa noustrana Varzi, pernis grisa Sottoceneri, pernice (-), pernice, -cia Corse ð3.2.37..- starna scopina Tosc., pernis boScaröla Chiasso, pernis boscaröla Santicolo, pernis di camp Vione, tariga Cuneo ð5.1.5..- rebe-hun Asiago. A Imola on distingue deux variétés: ortolana,orfana et montanara "la prima piu grossa della seconda". En Brisighellese on distingue sterna (forma grossa) et sternapaduvana (forma piu piccola).

R.Rom. Pernisch grischa.- repahuon, repuna V.Mustair

Roum. Potîrniche. cf. MALR 521. potîrniche, -chie, pâturnicâ, potîrnicâ,-ci, poturnicâ, pâtrunicâ,-che, pâtîrniche, peternicâ, poturnic, potrunic, pâturnel, pâturnele, pâturnéa, potarnicâ, potrânicâ, potrunicâ, poterniche,-câ, potîrnic; pâturniche Barnar, Lâpusna, potrinicâ, potrînicâ,-che Râs., potrînichie, pâtrinicâ, pâtraniche Râdâuti, potîrnice Nâsâud, pitórnic, Socodor, Cabesti, piturnicâ, pitornicâ, pâtârnica, pâtârnica (-) équivalent de l'italo-roman coturnice, avec permutation k>p (cf. aqua - apâ) ð5.9.6..- fugâu Borsa, Bucov., fuglâZâlau, fulgâu, fulgáu Brosteni flugâu Notig, fugariu Trans., c.à d. fugar "fuyard", fugaci "courir vite"; du roum. le hg. fogoly.- irbitâ, iribitâ(-), miribitâ, hiribitTopesti, Padina-Mare, ð3.,2,13.- tarhitâ, târhitâ(-) ð3.3.6.2.. chirhicâBlâjeni, chirchicâ, hichiritâ(imit.), gâinusâCîrjeoani, Vaslui, Bîrlad, gâinus

che, gâinusâ sâlbaticâ, gâinusâ de cîmp Dunârea, ghinâ sâlbatica Beiusð3.2.56..- oripca, oripkie ALR 366 (< sl.), ráuphin all.Trans. (rebhuhn), starni (-) ð ital.

Grec Livadopérdika.- livadopérdika; pérdika kavisis Thess., perdika aroum.

Alb. Thëllenza e fushës.- fëllâncë-fushë, thëllëz'e fushës, shqirëz, ð5.2.4..

Bulg. Jarebica.- jerebica, jarebica, jarembica, jerebicice, erebica, orebica, oreb, gerebica ð3.2.13..

Sbc. Trcka skvrzulja.-jareb, jarebac, jerebica, rebica, erebica, gerebica, jereb, jerop, jareban, jarepka, oreb, orebica ð3.2.13..- krza, krzica, krzulja, skvrzulja, krljuza ð5.2.9..- skrga, Skrga ð5.2.35..- mrkuSa ð3.6.18..- livadarka "des champs", < gr. polka, poljarica (des champs), poljska jarebica Metkoviç, poljska kokoSka.- zabaljati "crier" (perdrix) ð5.15.5..- çirikati "crier (perdrix)", çuriskati id., pirikati id.

Tch. Koroptev.- koroptev, kuroptev, kùroptev, kuroptva, kurotva koroptva, korotva korotev, -teu, korovtev, korobka, koropatva, kuropatka, koroptvícka, jerabek, zerabek, rezabek; poletká(juv.), cirikavka.

Slk. Jarabica.- järabic Budic, järäbic Drien, jarab, jarabica, kuropka, kurôpka, kuropta, kuroptva.

Pol. Kuropatwa.- kuropatwa, -tew, kropatwa, kurzepatva, kurzo-, chropatwa, kuropat, -patka, -patewka, kurka, polnik, kura polna levopatwa (non leropatwa) starka (résidu rom., voir ital. starna).

[zielonka = Bécasse, 193; kapral = lièvre]

käuröpótka, käurüpatka polabe.

Sorabe kurotej, kurotva Klittern, kurvota Muskauer, kurota, kurotva, kurvota, kurvot, kurtvej, jereb b.sor., jerjab, vierjabka h.sor.

Ukr. Kuripka sira.- kuropatva Ternopil, Strij, kuroptla Novosandecke, kuropatra, kuri-, kuropata kuropatka, -patycja, -paSka, -ptaxa, karopata, kurip'jata, -pjatka, kuropja, krup'ja, kuripka, kripka, kurijka; ces noms ont été rattachés à une racine kur qui serait l'équivalent du roman courir, hypothèse étayée par le roum. fugariu. Il est toutefois possible que kuropatka soit simplement un diminutif de kura "poule"; dans ce cas, l'élément patka serait être un suffixe et n'aurait évidemment aucun rapport avec patka "canard". rjabka, rjabcyk, rjabyk, orjabok, -bka, horobka, erjab', jarjab', jarebica, je-, jarubec ð3.2.13..- orjabka piSa Korcin, ð3.7.5..- rjabyk polevoj, fogolja (cf. hg. fogoly).

Bielor. Kurapatka.- kurapatka, kure-, kuro-, kurapatva, kuro-.

Russe Seraja kuropatka.- kuropatka rép., kuropat', kuropaSka nord, kuropja Tver, Pskov, kuroptaSa, -ptaxa, -ptaSka Siber., kuróxta Iuzn., kuropot', -patva, karapaSka , -patka, strepatka (voir ukr.).- rjab, rjabec, rjabka, rjabcik.

Lit. Laukiné viStelé.- arubéð3.2.13..- kurapka (< sl.).

[slampa = Bécasse,193; jurviSta = Jurinis séjikas, 162]

Lette Laukirbe.- lauka irbe, tiruma irbe, rudzu irbe, kurata, kurina ; irb livonien.

Iran Kabk-e cil. Arm. Makhragown Kaqav.- vrmnu.

Azeri busür.

Tzigane korotva Eur.or., repindla (all. rebhuhn),ridjil England, < partridge.

Top Of Page