Previous PageNext Page

316. HIRUNDO RUSTICA

Gael.I. Fáinleog.- fáinleog, ainleóg, "alyog", áinle, áinne, fáinlog, fáinne, fannal(l), fanlag (not faulag), "fandli"o.liter. ð6.3.14..- famhlach, famhleag ð6.2.12..- gabhlan-gaoithe Rathlin I. (forked tail), altog léar Rathlin I. fáltóg, bruilín (? )

[geabhóg = Common Tern, 97; leadhbóg = bat]

Gael.S. Fainleag góbhlachan.- fainleag, faireag, fairleag, ainleag, ainlinn, aigne ð6.3.14..- falbhage (plur. failbhaich) ð6.2.12..- góbhlan-gaoithe, Barra, góbhlachan, gobhlan-goidh.- gollangéi, gheayee Manx

[amhlag-mhara = Tern, 97]

Cymry Gwennol.- gwennol, gwenfol ð6.3.18..- gwennol y simmai, gwennol y maes, gwennol y meysydd.- guenol, guenbol, guennol tshicuc Corn.

Breton gwennel, gwenel, gwignél, gwennelik, gwignelenn Vannes, gwinidel Corn., gweneri h.Tréguier, gwennidel, gwennilig, gwimmily, gwinily, guennely, guennelig, gwignelen, gwigel ð6.3.18..- darondel Vannes.

[skendilig = Hirondelle de fenêtre, 319]

Engl. Swallow.- swallie Linc., zwaller Devon ð6.2.3..- chimney swallow Suss., Wil., Nhb, Dmf., barn-swallow house-swallow Dmf., staedswealwe o.litt. "of the steads" (as in homestead), fork-tail Hamp., chitterlin Antrim, chetterling Antrim, Down, Cookstown ð5.9.5..- gluck n.e.Wor. (also: "a gurgling sound" ð5.12.4.), slight Suff. (also: smooth, slippery, an allusion to it easy flight ð11.2.), godon (-) ð41., Engl.- arrondell Scot.litt. (< fr.).

Norsk Låvesvale.- svala Hordaland, svolu Telemark, svulu S.T., Hedmark, sulu, svolo Oppl., solo N.Tr., ladesvale, ladusolo N.Tr., saksesulu Buskerud, säkssolo N.Tr., sakssvale Nordl., kløftsvulu Hedmark.

Svensk Ladusvala.- svala, svale, svalæ, švöl, svölo, svölu, svälu, švälu, svälo, sväl, svälå, svelå, svælo, svælu, svuæl, solv, solu, sölu, sölo, salu, såla, sålu, såle ð6.2.3..-loftsvalu, loftsvale, loftissvala, saxsvala, saxsvölo, saxsvelu, saxsolva, saxsölu, logsvala, laggålsvala, lädosvälo, lasvala, risvälo, vattusvala.

Dansk Landsvale.-svale,suvel, sovel, suel, sol; hussvale, ladesvale, skorstensvale, bondesvale, tagsvale, tagskægsvale, sortbag, rødsvale; Faroe svala. [marksvale = Bysvale, 319]

Nederl . Boerenzwaluw.- swâlje, zwalie, zwale, swaletje, zwalefie, swaaltstje, zwaluw, zwalluws, zwalow, zwallew, zwaalve, zwallve, swalwetje, zwalum, zwolm, zwalwer, zwalg, schwalg, zwolm, zwaalem, zwelmpje, zwelpien, zwaemeltje, swaalf, zwaalf, zwelf, zwelfi, zwarfie zwerfie, schwarbel, schwelberke, zjwerbelke ð6.2.3..- boereswel, boereswelver, brugzwaluw, metselaar, rookzwaluv, schoorsteenzwaluw, scheerzwaluw, schierzwaalve(r)(= Germ. Scheren-, from its forked tail).-swel, sweal, swetltje, sweltsje, swaaltstje, swealtsje, swalfke, boereswel wfries.[muurzwaluw = Gierzwaluw, 321]

Deutsch Rauchschwalbe.- From its manner of flying : schwalbe Mittelfr., Schlesien, Brand., Niederösterr., schwalb Pfalz, schwale Teltow, schwâle, schwâleke Ilsenburg, swaleke Söllingen, Klein-Wanzleben, swallig Altmark swöleke, swöäliken, swickswoliken Hildesh., schwöleken Eichsfeld, schwolken Diepholz, swoalk Helg., swalwe Borkum, schwalwe Borne, schwalm Schlesien, schwalme Niederschlesien, schmaalber, schmollef, schmuebel, schmierbel, schmirwel, schmorbel, schmuerwel, schmuelber, schmielber, schmuelmësch, schmuelvull, schmor, schmuervull Lux. swalke ostfries, swâlke Braunschw., schwälble Schwarzmeerd., schwalb(e), schwälbeli Basel, schwalbelchen Westerwald, schwalmel, schwalmeli, swalk(e), swaalk, swöwelk, schwälk(e), schwölk, swolk, zwälk, swaluw, swale, schwâlke (-) ð6.2.3..- swäfelk Altmarkð6.2.27..- sweigelk, swäögelke, swöœgelke Altmarkð6.2.25..

From its forked tail: gabelschwalbe Mittelfr., gübelschwalm Schlesien, gäbeleins-schwalbe, gäbeles-schwalbe, giebelschwalbe, gübelschwalbe, gabelschwälble, gäbelschwalm, spiess-schwalbe, stachelschwalbe, stechschwalbe (-), stachelschwalbe Mittelfr., Brand., n.Böhmen, spaltel, spalkel Steiermark, speik Steierm. (spitziger Schwanz).

From its habitat : husschwalbe Basel, hausschwalb(e)Schl.-H., Sachsen, hausschwalm, huss-schwalm, huss-schwalbdorfschwalbe, küchenschwalb (-), stallschwalbe Basel, Sachsen, Luckenwalde, stallschwalb Pfalz, stallschmaalber Lux., stallswaolken Niedersachsen, stubenschwalbe (-), laubenschwalbe Schlesien, kuhschwalbe Sachsen, rauchschwalbe Sachsen, n.Böhmen, rauchschwalb Pfalz, russschwalbe Sachsen, rauchschwalm, rookschwälk, rookswolk, fierschwalbe (-), feuerschwalbe Sachsen, n.Böhmen, kamäineschmuelmësch, kaméinebotzert, haaschtevugel, schaschtechschmuelef Lux., schornsteinschwalbe, -feger, schlotschwalbe, bauernschwalbe, paurerschwalbe (= Bauer-), landschwalbe, dorfschwalbe,innere schwalbe DS

Other names : From its mud-nest: dreckschwalbe Brand., dreckschwälk (-), lehmschwalbe Schollene, leimenschwalbe Schlesien, From its reddish throat: blutschwalbe Frank., Schlesien, Anhalt, blutschwalben Wien, rötelschwalbe (-). The beneficial bird: muttergottesvogel Steiermark.

[stadt-,fenster-,mawrschwalbe, = Mehlschwalbe, 319; brücheschwalbe = Uferschwalbe, 320; spiesschwalbe = Segler, 321; baumschwalbe = Trauerschnäpper, 332]

Franç. Hirondelle rustique, Hirondelle de cheminée.- L'oiseau qui fait des rondes : ronda, aronda SR, aronde Berry, Champ., Guern., wall., éthonde Manche: Jersey, éjonde I.Manche, oronde Carlsbourg, Lux., Nam., orente Liège, aronte, arondj, aronge, aronch wall., aironde H.Marne, arounda Aussois, eiroundo Limoges, ironda Gir., Ldes, Gar., lironda Médoc, irounde, giroundo, guiroundo Gasc., viroundre, biroundre Tarn, birounda, biroundo Cantal, formes les plus simples sur le sémantème rondð12.1..

Formes en al- (ar- > al-) dans l'aire d'influence germ.:

alandre Alsace, St-Amé, alande (-), alandro BanR., alendro Gasc., olande PlancherM., olandre Jura, H.Saône, Vosges, alondre Montb., Doubs, Meuse, Champ., alondrelle Metz, alonbrotte Doubs, olondrote, olombrote, olombrate Montb., ailombrate JU, H.Saône (non ailombrale).

Racine rond- avec /a/ ou /i/ prosth. et suffixe -elle, -ole:

randole Foix, arrenòla Comminges, randòla Couserans, Arrens, randoleta Donnezan (double suffixe), randoulo centre-sud, renolo Gasc. riandolle Jura: Septmoncel, riondelle VS, riondala SR, ariondala (-), arandéla Sav., andéla Aoste: Valtournanche, arondella SR, VS: Chermignon, arandeila SR, arandola VS: Illiez, Vouvry, arandôva VS: Isérables, arandolla Aoste, aandolla Aoste: Verrayes, andola AO: Jovençan, candóla Aoste (non caadòla), candòle AO: Etroubles, Chentre, laandolla, andolle, arondalle Aoste, arondalla Aoste: Courmayeur, arondale H.Maine, arondiéle rouchi, Valenciennes, arondrèla Amiens, airondelle H.Marne, arondelle, érondelle Poitou, arondrelle Berry, érondrelle Messin, arodchielle, Cambrai, irondelle SR, toute la France, Oulx di Susa, hirondelle litt., d'après le l. hirundo dont le h est injustifié; iridelle Mouthiers, djirondèla Sav.: Aussois, jérandôle, jarandôle VS: Savièse, jiroundélo Gasc., girondella Rouss., chiroundèla, tchindurdelo, bidoundelo Hér. girondã, djironãh.Auv., rondèle V.Susa: Eclause, irondéla Ain: Innimond, Palenfray; Oisans: H.Jarrie, irondela Ain: Giron; Sav.: La Balme, irondèla Ain: Brion; Isère: H.Jarrie; Sav., Aoste: Châtillon, VS: Vissoie, Chandolin, virondèla VS: Evolène (non vrandèla);irondala Isère: Aromas, irandela Ain: Lancrans, irandéla Ain: Priay, irandèla Ain: St.Vulbas, St.Sorlio, Loyettes, irondélo Oisans: Villar d'Arène, irondéno Ain: St.Marcel, érondèla Oisans: Montrigany; Aoste: Ayas; Amiens, irindala Ain: St.Jean s.Reyss., aryondéla Oisans: Clavans, iroundèla Oisans: La Grave, idhèdèla Ain: Viriat, idhèdèla Ain: St Jean s.Veyle, idhandèla Ain: Neuville, idhondèla Ain: Villars-les-Dombes, iroundèla Gard, iroundèu Gasc., aouzindélo Ustou, eroundelo Lim., eiroundélo Périg., ouroundèle Ldes., arèndoula, arenduola Nice, arondelette (-), iroundelét Gasc., airendelote Les Fourgs, airondelote Vercel, darandelote, darandellet Tarent. (double suff.).

Avec suffixe -en:

rondeina, randaina, rindena SR, rondeiné FR: Romont, riondèna VD, riondêna, riondeyna, riondeyné FR.

Avec suffixe -et (avec ou sans la particule initiale): iroundét Gasc., iroundat Médoc. Formes sans indication de localité (in Rolland): rondole, ràndolo, randale, rondale, oronde, éronde, arôte, arrollo, irounde, élande, alante, oloûne, oléndro, nirounde, dziroundo, djéronda, girounda, giroundo, virondo, birundré, érondale, érandeilo, eyroundélo, irondéyo, ourendèla, ouèrindèlo, éondéla, aouranlèle, viroundèlo, virondèle, biroundèlo, bidoundèlo, giroundèla, dziroundèlo, arondiéle, irondrèle, arondrèye, alondrette, aourantine, irondala, érondala, arandola (-); arunde, irounde, haronde, harunde, heronde, hironde, eironde, eronde, albonde, arondielle, hérondale, aroondole, arundele, harondelle, alondrelle, arondole, arondete a.litt. Formes gasconnes: aouroungle, aourangle, aouréngle Bigorre, aisangle B.Pyr., aurungle, oulingle, ourongle, Béarn., aurengla, aurenla aurengla, aurenglet(a), Gasc., ouringle Orthez, agranlo Gers, aourènglo, aourenlo Ldes, aouringleto, aouranléto, agriouléte Gers, agruneleto, agranleta Gers., abranléto Miremond, rouléto Bigorre, roumpleto H.Pyr., aouranglèt, aourounglèt, aouringlèt Gasc., roungléte, ouroungléte, berinclèta, berindeta Béarn., iroungléte Pan, ourniglete Lagor, ounglete Barétou, orongla Barège, irounglo, arounglo, aourégle, irougléte, aourangléto, augranléto, auran(g)léto, aurongléto, aroungléte, rounglète, arroulèto, béringléte, aourinlèto, grunlete, ranglèto, abrounète Gasc. (pour suffixe -ingle, cf perringle etc. Mésange, 390); Formes esp.: andourèto Toulouse, andoulèto, andrioureto Gasc. Formes ital. : róndora, arónduve Menton, aréndoura (-), arénduve Nice: Fontana; pour tous les noms précédents ð12.1.. Autres noms : dindouleto, dindeleto, dindoureta, dindoureto Prov., dindouleta Nice, ginjouleta Rhône, ginjoleta Gasc., vindouleto Gasc. ð6.3.9..- lallaréta, lanlaréta Bigorre ð6.2.31..- oséou, osèlo H.Vienne, ozello Lim., oucelo (-), izëla Sav.: Chablais ð7.9..- aronde des cheminées Carlsbourg, arondje dè tchmnées wall.c., héthonde de tcherquéthie Jersey (de charterie: endroit où l'on range les chars), cisèu, sisèu Nice (v.it.), savoyarde S.Inf. (parce qu'elle est migratrice), poule de dieu Char., Vienne, Norm., poule au bon dieu Vienne, aousélo déi boun diéou Corr., bête du bon dieu P.de C., mouchon do bon diè Namur, épithète donné à quelques oiseaux ou insectes considérés utiles. fumée "fiente de l'hirondelle".

[neûrearonge,juif,troumchat = Martinet, 321; cossi "cri de l'hirondelle" = du Martinet, 321; trisser "crier" de l'hirondelle" = du Martinet 321; gariole = Alouette, 297]

Prov. Dindouleto.- roundouleto, randolo, randola ronda, arunda, irunda, ironda, aronda, arundeta, arondeto, arondeta andureto, endriouleto, arendola, arindola, irondello, irondella, giroundo, giroundelo, giriundela, viroundelo prov. et oc., dindouléto, dindouléta gingjouléto, gringouléto, vindouléto ð6.3.8..- fourneto, (pour la forme de son nid).

Cat. Oreneta.- Formes cat. de racine r-nd avec dissimilation (avec particule initiale) ð12.1.: oronel Cat., oronell Val., Palma, oronella Val., Cullera, Patró, Gandia, Mall., Mohó, Pego, Sanet, Alcoi, orenella Pego, Barc., Bal., urunell Barc., urunella Cat. or., Men., oronelle oronyela Mall., aronella, eronella Ador, aurinella Alguer, oranola (-), oranella Pit., oranell, orenell(e)Mall., urenelle, orellena Eivissa, ornella, gronella, orenola, oranola Val., orinella Barc., urinelle La Selva, urânella, ronellâ, (-), ronella, runele Mahó, runelle Men., norella S.Maria del Camí, norelle Mall.; oroneta Val., Gandesa, Benassal, Morella, Llucena, Benavarre, Castellón, Mall., oreneta Cat., Ross., Conflent, Garrotxa, Cerdanya, Ribes de Freser, Beget, S.Pere dels Forcats, urenete Cat., Ross., orineta Leitera, Peralta de la Sal, oronete Mall., Terra Alta, urunete Men., uruneta Migjorn Gran, ureneta, aureneta Ross., Garrotia, Llucanès, Solsona, Igualada, Vallès, Penedès, els Angles, Albanyà, nereta, narete, nerete Llofriû, Foixà, araneta Girona, Olot, la Muga, areneta, erenete, ereneta Gerona, Olot, Rocabruna, reneta Oliana, aroneta La Cava, auronete Vinarós, auraneta Tortosa, aureneta Cat., Ross., aurineta Cirers, Ponts, Balaguer, Urgell, Cevera, Falset, Vimbodí, A.Ribagorça, aurinete La Noguera, Priorat, Segarra, Vimbodí, Borges, auroneta Baix Aragó, angruneta B.Ebre, engruneta (-), engrinete Ribagorza, groneta Tamarit, grumeta Oliana, gruneta Aragó, Urgell, agrunete (-).

Racine r-nd (avec ou sans la particule initiale): randula Caramany, randola, rendola Vallespir, rundula Vingrau, Estagell, Mosset, Vallestàvia, Vernet, Pi, orondula Mentet, arendo Jújols, orendo Bulaterna, Finestret, abrendo Taurinyà, Arboçols, brendo, ablendo Bula d'Amunt, bendro Cauders, obrendo, ubrendu Ross.: Oleta (masc.), irenda Campome, irondela Capcir, Tuixan, irondola Morellàs, irandola Ceret, Morellàs, S.Joan de Pladecorts, arandola Ross., Montesquiu, arendola, erendola, erendole Ross., oréndola Vallespir, Conflent, Olot, orendola Cotlliure, orenola Banyuls, aurandola, aurendola Gerona, arindola, aurondola, orèndol (-), rondella S.Llorenç de Cerdans, Vila-roja, irondella Prats de Molló, la Menera, girondella la Presta, girondèle Conosols, aurandella Campello, orandella Albaida, Almudaina, Sant Joan, Pityusas, orondella Altea, Alcoi, farandella, furandella Baixàs, farrandella Cadaqués, orandilla Alcor, orendella Vallespir, orendelle Alcoi, urendellâ, ourandol, uréndola (-), oréndol, urendull Ross., oréndola, uréndole La Marenda, Conflent, Vallespir, Olot, orendeta, orendete Pallars, orandeta Sort, Santerada, Esteri, Enceu, aurandeta Pallars, Sobirà, aurendeta Organyà, orendra (-), aulendra Ross., Opol, Baixàs, Illa, Vallmanya, olendra Ross., S.Genís de Fontanes, S.Nazari, Canet, Alenyà, S.Llorenç, de la Salanca, Nils, Pesillà, Forques, oendra el Barcarès, ulendre Ross., aulendra, eulendre Gerona, urendre (-) ð12.1..- Formes esp .: volandrina Monferrat, bolandreta Tremp, Pont de S. ð6.2.2.

Basque Enar arrunta.- enar, enara rép., enar erreal AN: Irun, iñar BN, AN, R, iñarea BN: Ezkoa, Abaurra Alta, ñiñarea BN: Aria, ñoñiña (-), iñara rép., AN: Alsasua, Larraun, inhara L, BN: Aldude, inara L, AN: Esteribar, Buztan, enere AN, inada, inhar, enhar, ahinara B.Pyr., inade L, inhade L: Gethari, enad (-), enada AN, G rép.; B: Lekeitio; L: Ainhoa, txenad(a)B, txened (-), txana B.Pyr. (non txaua),emara AN: Irun; G: Leiza, Ernani, Ormaiztegi; B: Lekeitio, ernara B: Markina, ernari G, ernadia G: Eibar, aiñar, aiñhara L, S, aiñari BN, maiñari B, alñari B, R, einara, eiara L, añera B, añara (-), aiñera BN, S, txiñera G: Azpeitia, einhara L: Sempere, ainhera BN, S, añhera, añhara, inhada, inhade, enhada, henada, eihara B.Pyr. ð6.3.14..- elai B, G: Zegama, B.Pyr., alai G, elei (-), elae G, B: Markina, Mondragon, Oñate, eloi, elaya, erlai B, elaia Bilbao ð6.2.32..- arrandela B: Araba, arandela, arandera G: Segura, arraneta (-) cf. cat.; kulendrina, goronbilo (-) < esp. golondrina.

[egabera,enabera,egabela = Vanneau huppé, 158; azpi-xuri = Hirondelle de fenêtre, 319; mitxagu,bragaro,zagaro,zaran,zarandoi = Martinet, 321; arrengorri Bilbao = arraingorri (un poisson)]

Esp. Golondrina comûn.- golondrina Almería, Cádiz, Huelva, Sev.,Tener., León, Sal., Zamora, Ávila, Segovia, Valladolid, Cuenca, Guad., C.Real, Toledo, Burgos, Palencia, Nav., Ast., Sant., Zarag., Teruel, Coria, Soria, Gal., gulondrina Huesca: Rodellar, colandrilla Gal., engolondrina Graus, holondrina (-), gulondrina Arag.: Loarre, gulundrina Arag.: Panticosa, Sant.: Monte de Pas, Aran, bolandrina Arag.: a.Ribagorza, alondrina León, alandrina León, Ast.: Laviana, Aller, gondorina, gordorina, gundurina, chondorina litt. moz. (noms esp. sans rapport avec le gallo-rom. de racine r-nd, voir ð6.2.2.).

Formes gallo-romanes de racine rand-,randol- avec perte du /r/; andarina Ast., Cabrales, Colunga, andoriña Gal., Sal. (una local.), Extr.: Olivenza; Tener., andariña Gal., anduriña Extr.: Olivenza, S.Benito de la Cont.; Gal.: S.Andriano, Redondela, Pontevedra, Lugo, Orense, anduruña Lubián, Padornelo, Pías, anduliña, andoliña Ast.: Muros del Narbón, andurlina Zam., Gal.: S.Ciprian, andruliña, andruñía S.Ciprian, androlina Sanabria, andrulina Zam.: Aliste, andolina Ast., Sal.: Ribera del Duero, andalina Colunga, andulina Ast.o., Sal.: Ribera, andulía Sisterna, Figueras, andolía Gal., Ast.o., andalica Ast., andarica Ast.o. en algunos concejos, andorícaló, arandela Alava, arondina Lugo (una local.) (forme gallo-rom.).

Formes gasconnes: arungla Aran: Bossost, engrineta Huesca sur. Formes catal.: uruneta Aran: Pujolo, Caliero, olineta Huesca. Formes basques : iganera, inganera País Vasco.

[gorroya,gorloya,gorriónespañol = Gorrión, 410; jelidonia mozar. est un emprunt litt. au gr. et ne désigne l'oiseau mais la plante Chelidonium]

Port. Andorinha das chaminés.- andorinha, andurinha (-), indorinha Barrosão, andarela Arcos de Valdevez (v. esp.), andorinha de rabos, andorinha de dos rabos, andorinha dos poços, andorinha das minas, andorinha das noras, andorinha rasteira (non rateira;rasteár = voler près du sol).

[calhandra = Laverca, 297]

Ital. Rondine.- rûnda V. Antrona (forme la plus simple, sans affixes, et la plus primitive) ð12.1..

Avec suffixe -n-: rùnden TI, Valt.: Sondrio, Morbegno, rùndena Berg., róndena Como, Valt.: Cepina; Lomb., Mil., Bresc., Berg., Ver., Poles., Crem., V. Ledro, Palazzolo, róndana Pad., Ferr., Pav., Mant., Piac., róndane Rovigo, róndona Tor., róndina Giul., Istr.: Vertenaglio, Pad., Lucca, Corse, gróndina Corse, rondin Friuli, Trev., Bass., róndine Friuli, Rovigo, Pad., Perugia, Marche, Umbr., Pisa, Fior., Roma, Corse, rùndina V.Antrona, Saluzzo, Rieti, Sard.: Sennori, ronnina Velletri, rùndini Sard.: Gallur., rùndine Sard.n., rindena Lecce, rindina ReggioC., Marcellinara, líndana Cal., rénnena Nap., Campob., rinnine Nap., rínena I.Pelagie, rínnina I.Ponza, Cotrone, Avellino, Pal., Castrog., Catania, Castelb., tirinnín Cos., Ross., tirirínna Cal., línnina Agrig.: Licata, rènnina Catanz., Potenza: Matera, rìnnini Trapani.

Avec double suffixe -n et -l: rondinel Friuli, rondinèla Trieste, Maderno, Desenzano, rondinelle TI: Mesocco, rondinella Lomb., Fior., Viterbo, Roma, I.Giglio, rundinella, grundinella Corse, rinninella Catanz., rinnilell Abruz.: Penne, ririnella Pal., ririnello Cal., rindinedda Catanz., Cal., Otr., Lecce, rindineddhe ReggioC: Marcellinara, lindinedda Lecce, lindineddha Brindisi, linnineddha Agrig.: Naro, lindinèja ReggioC., rindanedda Otr., rendinedda, rendineddha, grinninedda Otr., Lecce, rinninèdda Bari, Cotrone, Otr., Avellino, Catanz., Pal., Modica, Trapani, Terran., Lentini, Catan., Petralia, renninella Campob., rennenèlla, ro- Nap., rinnulìdda, rnulèdda Piazza Armerina, rennenèdde Molfetta, renedèdde, -a, rennenìidde Bari, rennenèdda, rananèdda, raninedda, ninninedda Otr., rinnunella Cal.: Mintorno de Gaeta, ninnunella b.Garigl., Casenta: Esperia, runelélle Otr., renelélle, rénelea Abruz., rinnanoa, rinnanon Lucania.

Avec double suffixe -an et -ina: rondanén.na Parm., rondanina b.Piem., Pav., rondaìna Giul., Veglia, rundanina b.Piem., Cuneo, Pav., V.Brembana, Crem., Monferr., rundanigna Gen., rundanéna Varzi, rundanèna Mod., Bol., Rav., rundaneina Bol., rundanêna Rav., randinìCimbergo, Verolanuova, rendinina Gargnano, Benaco, rundinina Maderno, rondinina Poles., rondinino Pis.

Avec suffixe -l: rûndula Tor., Rendena, V.Antrona, Sard.: Gallur., rûndule Gallur., rûnduli Viverone, rundili Sard., arrundili Sard.s., arrundula (-), rundulla Corse, rûndura Pigna, róndura Ligur.: Airola, rodûndura Friuli, Badia, rodûndora a.Adige, odóndra Badia, Enneberg, londra Mesocco (cf. les formes burgondes olondre etc. où il s'agit du nom roman prononcé par un population d'origine germanique), réndra Campob.: Agnone d'Isernia, lendra Agnone, riòndola Tor., riûndola, rundula Piem., randula b.Piner., róndula Vigezzo, Gardena, Giul.,Istr.: Muggia, róndol Valsug., Fassa, Cortina d'Amp., rónol Moena, róndolo Borgo Valsug., róndôla Vione, ronzla V.Casaccia, róndola TI: Rovio; GR: V.Calanca, Oss., Bormio, b.Piem., Tor., Ancona, Rov., Trent., Lavis, Caval., Nago, Giul., Capodistria, róndora Valt., rònnola Ancona, rénnola Aquila, rònnela Porto S.Giorgio, rónnele Ter.: Rosburgo, rénnele Chieti: Ortona, rennil, rennel Abruz.: Penne, renéle Faeto, rénele Chieti: Lanciano, rinnele Aquila: Solmona, rrìndule Cal.: Nicosia.

Avec double suffixe -l et -n: rondolìn Stenico, rondolina V.Ledro, rondulina (-), rundanila Corse, rondolina Tor., rendilina Ronco, randulino V.Germanasca, randulina Pinerolo, riundurina Gen., runduìna Oneglia, randuiina Roma: Alatri.

Avec double suffixe -r et -l: rondorèlla, ronnorèlla Teramo, rennerella Ischia. undarèla (-), andarèla, ondorella Pontisone (aphérèse), cf. les formes de Galice et d'Asturie.

Avec suffixe -l et -t: runduleta (-), cf. prov.

Avec suffixe -ic: ranudíca (-), cf. roum.

Forme catalane : urineglia Sard. (cat. oronella)

Pour sa queue fourchue : forcinella Roma, V.Chiana, Marche, róndine forcinella Roma, rondine dalla forcine Marche, rónnela forcinèlla Anc., rôndon dalla furzèla Romg., rondanênna da la furzèla Rav., rundanênna da furzèla, rondna da furzèla Bol., rondine dala forchèta Anc.

Pour sa queue en ciseaux : forbesona, róndine f. S. Bonifacio, tagliaforbice, rennenèlla tagliafuórfece Nap., rennenèlle tagghiafuórfece Avellino, tsisile, tsisilin, sizile, sisila, cizèle Friuli, cizila, ziSila, siSila, sizila, seSila, sinzila, siliSa, sileta Giul., cisìla Istr.: Altona, siSìla, tsesìla, tsisila Ven., ciscilla litt., sigìla, zisila Feltre, seSìla Ven., Valsug., sesila Valsug., Asiago, tsizila Ven., Cherso, Bassano, Marostica, zesila Valsug., Primiero, siziola, sisóla, ziSiola, ziSioleta Pad., c.à.d. "ciseaux", daprès la forme de sa queue; apport gallo-roman. A cette même racine doit se rattacher césarienne "opération consistant à pratiquer une ouverture à l'aide de ciseaux"; cf. esp. cisoria "dicese del arte de cortar las viandas". Jules César n'a logiquement, et fort heureusement, rien à voir avec l'origine de cette opération. lastrìciza Giul. (sl. lasta + cizila).

Autres noms: rinninedda codalonga Bari, róndine buona Roma, acella santa, agella wenedeta Corse (bénie), rondanina da sgnùr Mant.: Carbonara, galina del signor, galineta del signor, galinela del signor Ver., rondanìna dla madóna Mant.: Revere, uslè dla madóna, üSé dla madóna Pav., osel de la madòna Nogara, usèl de madòna Ver.: Vigario; Ven.: Castagnaro, ucèl de madòna Ven.: Portogruaro, osèl de madòna Piem., oslèn dla madòna Parm., Colorno, Borgotaro, acella sanghjuvannina Corse, puggione de santa lughía, pidzoneddu de santa luzía Sard.: Busachi, pillòni di santa luzía, arrùndili de santa luzía Sard.: Campid., pillone e santa grára Sard.: Sárrabus ("de s. chiara"); les noms précédents indiquent que l'oiseau est considéré comme utile. khilidòna Bova, kherendron sud, apport grec.- catojàra Ross., Cos.: Rogliano, < grec katogneion "habitation de terre" (Garbini), smàltaro Ver.: Pescantina, "intonacatore", pour son nid de terere (Garbini), dalandiSe, dalandriSe Piana, ndalandiscia Alb. ital., ndalanis Rada (apport alb.), Svalbe, Svelbele Luserna, Svàlba Villandro, sbalba, sbalbera Asiago, apport germ., all. schwalbeð6.2.3..- rinnina paisana Catanz. (du pays), rondine reale Pisa, aciella Corse (cf. gallo-roman ozelo et romanche utschellað7.9.).

[zéria,dzilia,rondinecampagnola = Rondone, 321; pizoneesantamaria,gallinadellamadonna = Ballerina, 313; siliga = Passera mattugia, 412]

R.Rom. Randulina da piertan.- randulina, randolina, rundinella randurel Engad., irunda Andeer, irondella Sedrun, Vrin, Curaglia, ronsla Surmeir, güzzella Engad. (güzza = pointe), irondella dat gamin Vrin, utschella b.Engad., utschèla da nossa duòna, utschello de nuossa dona Engad., schwalma Andeer, scalma Sils (= Salma), < all. schwalbe.

Roum. Rîndunicâ.- rîndunicâ, -ci Mold., Râdâuti, ronduneâ(non ronduncâ),rundunéâ, rundunéle Tulcea, Enisale, rîndunéa Râdâuti, rînduréa, rorundunéa, rînduñawê (-), rîndunél(e)Râdâuti (cf. les formes ital. avec suff. -inel), rindunicâMold., rînduricâMunt. (suffixe rhotacisé: aussi au Friuli, Liguria et Campob.) ð12.1..- gâina-lui-dumnezu (-), v. ital..- rîndunica-de-casâSîmpetru, rîndunica-de-casi (-), rundunéa-de-sad Mold.Noua, schwalf all.Tr., fätschkêchen all.Tr., < hg.

Grec Stavlochelidonó.- chelidóni Task., Cycl., chelidóna Tsak., Chypre, chelidónia Rhodes, Chypre, chilióna Chalke, selidóna Pontuss: Amisos, Tripolis, hilidónâaroum. ð3.1.4.6..- aranduneâ, arândruneâ, arîndurâ, -e, -i, arîndurícâ, lîndurâ, alîndurâ, lendurâ(non tendurâ),lînduruse aroum., arándurâ, arandurícâolympo-roum., dallanduSe, tallanduSe alb.-gr.

[chiripritoare = Martinet, 321]

Alb. Dallandyshe bisht-gërshërë.- dallandyshe, dellndyshe geg, dallanyshe, dallnysh Shkodar, dëllëndyshe, dyllendyshe tosk, dallandyshë Kosovo: Vusanje, dalldyshe Kosovo: Cernica, Mramor, dallendyshje Kosovo: Lubusha, dellandushe, dollundyse, dellendryse, dallendyshe, dëllëdyshe, dellendesha, dallëndyshe, -ë, dallarushe, dellandyshä, dellandûsheja, dolondjûshjë, delenduska, dallendushe, -drushe, tallandushe, dallandushe, kellendryshe, gellendryshe Alb., tavlant "illyr." (= prob. alb. de Dalmatie) ð6.2.3.1..- khilidone; bisht-gërshërë (queue en ciseaux).

[bisht-shkunds,bishtlëkundës = Bisht-tundës, 313]

Bulg. Celska Ljastoviça.- ljastoviça, lasta-, lestoviça, lesta-, -lestu, liStuvice, -vicka, leStuvicka, lasto-, ljasto-, lastica, lastaunku ð11.2..

Sbc. Lastavica pokuçarka.- lasta, lastac, lastavica, lasto-, lâstovica, lästo-, lastro-, lastaviç, -vciç, -viciç, lastavicka, lesto-, lestovice, lostevicin, lastójca, lastojcite sbc., lastavika, lasto-, hlastovika, vlastovika, lastavica, hlastavica sln. ð11.2.- dimnjaca, -cica (de cheminée), odzacarka (ibid.), sajavica, -lica, sajajlica, cagjavica, cadavica, -ca, cacavica, cajavica, cadarka, cadava lasta, dadavska lasta (saja,cada = suie, c.à.d. "ramoneur" ou "de cheminée"), raSljika, sraSljika, raSljasta lastavica (fourchue), vilarica, vilicarka, viljuSka (vilast = fourchu), skaraca (Skare = ciseaux), lasta ranoranka (matinale).

[rusogrlka,crvnovoljk = Crvendac, 335; kovar,Sopka,ciganka = Ciopa crna, 321]

Tch. VlaStovka.- laStovka, -tuvka, -ufka, laSt'uvka, laSc-, vlaStovka, vlast-, vlastùvka, vlaStovka, vlaSt'ovka, lastovica, -vicka, laStovica, -vicka, lastovice, laS-, vlastovice, vlaS-, vlastovice, vlast'ovice, jastovecka, vlaStovky, vlaStovicky, vlaSt'ovicka; hlaStovênka BolaSske Klobouki, buastûfka Ugerske, GradiSte ð11.2..

Slk. Lastovicka.- lastovicka rép., lastovica, -viSka, -vis'ka, lastovienka, lastovka, -uvka, ufka, lastuvecka ð11.2..- dymminka, dymník, dymná lastovicka, dymná lastovka, dymná vídlaSka (de cheminée), kominarik, -arka (id.), nozniciar, noznikarka, lastoviSka s noznycámi (à ciseaux), vídlaSka, vidliciarka, vidlickárka, vidlicatá lastovicka, lastoviSka s vidliSkani, lastoviSka s vidliSku (à fourchette), meská lastovis'ka, pôjdna lastovicka, povalná lastovicka, lsatovicka domáca.

[cigánska,cierna lastovicka = Dazd'ovník, 321; vodnárik = Brehul'a, 320]

Pol. Jaskolka dymówka.- jaskólka rép., jaskùlka, -ulka, jeskólka, jaskólk, je-, jaskälka, jaskawka, jaskonka, jaskielka, jéskola, jeskoua, jaskoua, lastiuka, lastyuka, jaskyuka, jaskùuka, jaskóka, jaska, jaskólica, jes-, jast-, jaskólinka, -liczka, jaskólczy, jastszólka, jastawiczka, lasta-, lasta-, lasztùwiczka, hlastawiczka, lastowinka, lasztawka, lascówka, chlastówka, chlast-, lastówka, last-, lasztówka, lasz-, wlastówka, chwastówka; les formes pol. en jask- et jast- ne sont que des variantes des formes en last- (ð11.2.) et ne peuvent certainement pas se rattacher à jaskot "crier, faire du bruit", un caractère que l'oiseau n'a pas.- gZegZólka, gZegZulanka, gZegZelanka ð6.3.10..- kominiarka Tatra, dymówka, damaszka, jaskólka domowa, j. dymna, j. zwykla.

[wierzgulica,gZegóuka = Jaskólka brzegówka, 320]

jaskulica, -leca, jeskuläca, jas-, jaskuleczka, jaskuolka, jeskuuka kachoub., lostveiça polab., jeSkuläcâ, jas- slovincien.

Sorabe lastoka, lastolca Klittner, jaskolicka Muskauer, lastojca, lastjcka, glastwica, wastolca h.sor., jaskolica, waskolica, jaskolicka, -i, wjaskolika, mujerik b.sor.

Ukr. Lastivka sil's'ka.- lástivka Kherson, Kobrin, Lebedin, Sumy, Kharkov, Radomysl', Volyn'ek, Kanev, lastoúka Kobrin, Ternopol, lastaúki Cernigorsk. obl., lastvka Ljubec, Cernigorsk. obl., lastovka Novgorod-Serverskij, Kanev, lastufka Vlodany n.o., lastûuka, ustufk'i Khel'm, lastiúka Lezajsk, lastivku Gucul'sk, lastovicka Ugorsk. Rus'., lastivocku Lemkovsk., lastovocka Uman', Kievsk. obl., lastivocka Gajsyn, Sedl'ce, listovujka Kovel', lastivon'ka Kobrin, Ostrog, Rovny, Balty, lastuvon'ka Ternopol, lasycka (cf. russe lasocka),lastocka, lastuca, lastoúca, laustaca, lastyrka, lastiv'já, -v'jatko, lastivenka, -venja, -vika, lastovicja, glastivka, jaskivka ð11.2..- krasil'ka, krasul'ka.

Bielor. Lastica.- lastoúka Vitelsk, Lepel', Novgorod, Poles'e, lastaúka (-), lastovka Caus', Mogilev, Minsk s.e., lastyvka Mogilev, Mstislav, láska, lástocka Uljanosk, lastovica Borysov, lastovacka Minsk s.e., jaskulka litt. ð11.2..

[kasatka = Skurak, 321]

Russe Derevenskaja Lastocka.- lastocka Voronez, Smolensk, Ostrogozsk, lastoSka Leningrad, Penzensk obl., lasocka Pskovsk. obl., lastuSka Belgorod, Smolensk, Orlovsk. obl., Putivl', Obojan, Brjansk. obl., lastycka, lastuSa Orlovsk. obl., vastocka Perm, jastocka Kolyma, lastyúka, lastySecka Roslavl', Smolensk, lastovka, lastovja, lastovica, lastovenja (-) ð11.2..- viloxvostka.

Lit. Selmeniné kregzdé.- kregzdé, skregzdé, krigzdas, kregzdinga, skragdzdi, skraidé; cf. skraidyti,skréli "voler çà et là, voler en décrivant des courbes, courir ou voler en cercles" ð4.2.10..- blezdinga, blezdingéð lette.- duminé kregzdé, lakiunélé(poet.), lastacka bielor. de Lit.

[sparis = Ciurlys, 321]

Lette Bezdeliga.- bezdliga, bezdelinga, bezlinga, bezdelinS, dumu bezdliga, < blezerêt "errer çà et là, sans but".- luozdna ("die herumschleicherin") ð11.2..- melnbruncite (surnom), svalstit (< all.). [curkst,svire = Svire, 321]

Iran Parastu.- parastu farsi, piruk Sivand, faràstu(k)Khorassan, pilisiri Awroman, spliSanék Zenganeh, parastu, perestuk, ferestuk, farastuk, faraStu, farStu, ferestu, faristug, faràstruk, faràsteruk, faràStaru, àràstak, arastu, fàsturuk, fartuk, fàstarak, piristu(k), pilistuk, pilustuk ð6.2.16..- celcele ð6.2.3.1..- xuffàS, xattàf ð6.2.27..- hàji, haj-haji (pèlerin), laskar-e xod ("soldat de dieu), qaldirgàc, qarliqac, qarliguc, qirlaguc< alt. D.1513.- al-auhaq litt., sinuni (< ar.), mabla` ar., bàlvàh, balwàya et var. sont surtout donnés au Martinet, 321.

[dàlpuza et var. = Martinet, 321; miSkur = chauve-souris]

Kurde paraselké Sulaiman, s.Kirman, parasikla, parasilka Kirmanji, paraselèrka, parasilè'rkah Mokri, siprisk Sulaiman, Bakhtiari, Lari, ispariSu, isparicoghu Kirman, pölisorgh Aramàni, pöliskör Ridjavi, pölisör, pöliskör Jafi, pliserg Kirmanji, pliser Suleiman, pliserk Kirmanji, Kirmanshah, Suleiman, pölisergh, pölisörgh, pliserek (-), purseneg Zanganeh, Kolhar, piluStuk Bakhtiari, pilisiriKandulai, ð6.2.16..- hàjiraSKirmanji, hàjik, hàj-hajk, hajinek (-) (pèlerin), dev-maqasuk k.Turquie, maqasuk, mekesork, du-maqês, dumeqesk (queue-en-ciseaux). qarnekunj, qarnekuc.

Talych pereskle

Afgh. mendelicWakhi, citeras burush.

Arm. Gyowlakan Cicernak.- cicarn, cicernak, cecerik, cicarnik, cicarnuk, cexernik, coli-cecernik (à ciseaux).

Azeri Karangus.- karangus, -guç, karilgaç, kardegnos,

Turc Kïr kïrlangïcï.

Georg. Soplic Mercxali.- mercxali Grus., mercxal Ing., madcerxoli, mardcxoli Mingr., pciridoni Laz., Sthavalj Sva.

Caucase kuaze ciaScxue,pcaSxrro, Tcherk. bzuza Tcherk.: Kabard., saS, psaSTcherk.: Aba., pcaSxo Tcherk.: Shap. ceSx, c'erkhé, c'eSxá, p'c'aSxoa. Oubykh, dcieghardig. Tchetch., azvtcis Abx., piSinc Tabassaran.

Lezg. zibala, zibila Arc., biSincTab., beSik Agu., bicil Rut., badcana Udi., bebecu Ava., xorticol Andi., caxta Xür., Aku., catha Xür., Var., zatha Kub., cithu Lak., dzaltha, arcath Kai., haëthu Did., menherto, mithlirSo Ava., müdzegül Dze., Bud. (müdze = bonne nouvelle, gül = apporte), karankadcXin., cubarukkx, cubaruk Kür.

Eg. 'Asfur el-jenah.- 'asfur el-jenneh Digla, 'asfur jenneh ð6.3.8..- 'asfur el-amaneh sud.

H.Sem. khattaf Irak, khottáf Eg., khettifa Damas, khotaïfa berb., Mar.n., khodefa Alg., khotefa Tun., khotif, khotifa, fotet Mar.: Rif; notion de légèreté ð6.2.27..- snunitàe.syriaque, snuunu Damas, sununu, sununiyya Eg., sununu Palest., sènunita aram., sinuntu akkad., senunu a.eg., sen a.ar., sàlon Eg., snína Somalie: Megiurtino, senûna Som.: Benadirese; comme le groupe précédent, celui-ci indique la souplesse du mouvement: ces noms signifient aussi "caresser doucement". hagar as-senunu (-); Hjèjiyye Liban, mrabta Tekna ("marabout", qu'il ne faut pas tuer), mabla` Moy.or., sind wa hind Irak: Kut, (de l'Inde), zawwar al-hind (visiteur de l'Inde, parce chaque printemps elle revient de loin), hwêzza Tun.: Marazig, barraka Tun.: Ben Gardane (chance), omm-jeràri Ouadaï; baláSoudan, Shuwa, nebè-bellà amharien ð6.2.1..- bu-mtilet, hasob el-beit ar.Tchad, emester touareg, amestag berb., tifelellst, tifirellest, tafeillest, tefidlest, ferlellest berb. ð6.2.16..- ferfettu berb. ð6.2.18..- axuron Tener.: guanche.

[bu-tarreiS = Martinet, 321]

Hebr. Snunit refatot.

Malte huttafa.- hauiefa, rondinella.

Tzigane rîndunica Roumanie, fecke (hg. fecske),andoríEspagne, Svalma, Svalka (all. schwalm,schwälk),déwrkrlo.

Top Of Page