Previous PageNext Page

77. STERCORARIUS PARASITICUS

Gael.I. Meirlach Artach.- feabhlann, meirlach mara, faoilean an chaca, seabhac cac faoiléan (cac = excrement), tuilleóg.

Gael.S. Tuilleag.- fàsgadair, iasgair diamhain S.Uist, tuilleag, "tuliac"St.Kilda, caclach Einskay, S.Uist, fàsgadair, W.Isles, fasgadan, (Gael.I. fáscadh "squeezer"), foluirm (< faol "wolf"), lamhraig, lamhraidh ð franç.- amruidh, armhaig, armhaidh, armhuigh, meirleach na mara "merlin of the sea". [foilearm, foilaiream = gull, 81]

Cymry Saiwen y gogledd.- gwylan y gogledd, gwylan droed ddu, yr isgiwen frech.

Breton koher b.Corn.

Engl. Arctic Skua.- skooi, Shetl., shooi Shetl., schooi, Ork., Shetl., sjui, sjug Shetl., scull (-) skua-gull (-). Cf. norw. skua,skue,kiove, Faroe skuir,tjói, isl. and Faroe spói, Faroe snoeldukjogui, all meaning skua; names of acoustic origin like Faroe kjogui "spindle", an apparatus subject to squeaking ð5.23.15..- dung-teaser Berw., dung-teazer Nhp., dung-bird Carrickfergus, dung-hunter gull Donegal, dirt-bird Nhb., Scot., Carrickfergus, Donaghadee, Antrim, Down, Strangford, dirten-allen Ork., scait-bird Ork., Scot., scoutie-aulin, Ork., Shetl., scoutie-allin Ork., Shetl., scouty-allan, Ork., scuti-aulin, Ork., aulin-scouty Ork., skait, scout (-) skatie-goo Rnf. (goo = gull), kepskite Cumb., kepshite Donaghadee, gabshite Coleraine, capshit(e)Portaferry, shite, snapshite Islandmagee, shite-hawk Stangford; the preceding group (skaite,scout) is cognate to sv. sket, gr. skatos "excrement", and more closely to goth. skita "to defecate", and Scot. skite "to mute", scoot,scout "diarrhoea" from the widespread belief that skuas harass gulls in order to eat their droppings, while in fact it is the disgorged fish (for aulin see below); for kep,gab "to catch" ð8.1..- faskidar, fasceddar w.Scot. from Gael. fasgadair "squeezer".- gull-chaser Nrf., chaser York., teaser Engl. (not feaser),gull-teaser Dev., Som., Fens, robber-bird, Dev., Som., irish lord Dev., Som., ladram gull, ladrum gull Som., Dev. ð franç.- sea-hawk Cmb. weese-allen, wease-allen Ork., York., wease-alley Rye, allan, gull-allan Nhb., oldhen Dev. (corr. of preced.) allan-hawk Ork., Shetl., Scot., Ire.: Mourne, Down, Belfast Lough, oilan-auk n.Ire., Antrim, oilan-hawk n.Ire. Appears to be cognate to holler "call loudly" ð5.24.1., as the bird is a noisy one, rather than to Isl. alinn "parasite". Some of these names are also given to the divers, 65 q.v., which are also characterized by their loud calls. trumpie Ork., tom-harry Dev., Corn., Scilly I., tom-horry, tom-hurry Corn., harry-bird (-), i.e. "harrier", for harassing gulls.- badock (-), labbe (book., see French), tuliac Scot. < Gael.; black-toed gull Dmf., Carrickfergus (i.e. black-legged), black-gull Cumb., morell-hen York. ð3.6.5..- boatswain-gull Dmf., boatswain Suss., Shetl., bosun (-) ð79., Engl. molberry e.Angl., Nrf., Suff.

Isl . Kjói. norw.

Norsk Tyvjo.- tjyvjo Møre & Romsdal, Nordl., tjivjo Møre, kjove (-), leverjo Nordl., jåbbon N.Tr., mågeskit, mågskit Rogal., dritmåge V.-Agder, trulort, mågkjeiv, måsefut,spottejo, skoddejo, jobon Troms, fiskejo, fisjejo Hedmark (attributed to Fiskeørn), jo, kjo, skue, skua, kjove, kive, kyv-jo, tjuve-jo (thief), livre-jo, jo-bonde, elef (-).

Svensk Labb.- labb, labbe, måspinar(ä), gjuspinare, gjaus(a)peinare, gjausa-päinare, gjaus-päining, trutpinar, skitu-bätäl, stjitbärt, struntjager, tjuvmåns, tjuvjo, tärnhök, skomakar(e), svartlasse, kiop, gjud, elof, älun, ge-ut, et-ut, kustlabb, smålabb.

Dansk Alm Kjove.- kivio Bornh., kive, kjove, skuir, spói, tjói, sjitsnappara, skidtjæger, skidtæder, skidtsnapper, skidtpiner, skidsluger, struntjæger, strantjæger, strandhøg, lortesnapper, mågehøg, ternejæger, rovmåge, kovmåge (err. for rovmåge), rovterne, tyv(e)måge, snyltemåge, havskummer, pibemåge, bådsmand, troldpipe, troldrive, troldpige, toldpig. Faroe: kjógvi, skua, skugvor, skuvur,skuir,tjói,spói,snældukjogui, tyfven, lar, larra.

Nederl . Kleine Jager.- schijtvalk; sketejager; skytjager, strontjager, sé-falk, skraits, skreits wfries., meeuwjager flam.

Deutsch Schmarotzerraubmöwe.- skeetenjjoager Helg., scheetfalk fries.: Husum, scheissfalke, raubmöwe, falken(raub)möwe, mowenbüttel, jodieb, johann (= jo hahn, < scand.), struntmöwe, struntjäger, strandjäger, dreckvogel, nordvogel, polmöw, live (labbe ist franz.).

Franç. Labbe parasite.- cagassié Nice, merdeux, gobe-merde, beque-four Norm. (foûre = excrément, "foire"), chasse-merde Canada, sergent Bret., allusion à son habitude de harasser les autres oiseaux; bonc Grand Fort, Philippe, cf. angl. bonxie, No.80; gabian negre Nice, bezule noire GE, mouette noire (-), labbe livr. emprunt au sv. labb d'une racine l-p, l-v etc. d'origine cinétique ayant le sens de happer, capturer (ð app. 11) à laquelle se rattachent les termes suivants:

a.gr.labèaction of seizing
Akk.làbulion
Ass.labbulion
Hebr.làbilion
ougarit.lb'lion
sv.labbskuas, 77-80. Comme le loup, le lion, le
lynx et l'Autour, le labbe est un animal prédateur et telle est la sémantique du mot. Aux Féroés, l'un des noms du labbe est lár,láara que l'on peut rapprocher des noms franç. de l'Autour lér et var., c.à.d. le larron; cf. aussi l'esp. (Galice) ladrondemar "labbe" et l'angl. ladramgull id.
Gael.S.lamhattack
Gael.S.lamhraigskuas 77-80
Lat.Lavernagoddess of thieves
Sbc.labarGoshawk, 224
GalicetalabartanHobby, 232
Sard.alábriGoshawk, 224
Franç.: BelgiquelobèsGoshawk, 224
a.gr.lobèa bird of prey
Bulg.lobechunter
Esp.lobowolf
Port.: Capo Verdemanuel loboOsprey, 203
Franç.louve"female of the wolf"
Sbc.lovo, lovacGoshawk, 224
Ukr.palovikGoshawk, 224
Russelovit'to capture
Pol.lowkato capture
Pol.kurolowGoshawk, 224
Pers.cuza-luvàSparrow Hawk, 225
Bulg.lovjato seize, capture
Tch.levlion
Alb.luanlion
a.gr.léonlion (formerly occured in the Balkans)
All.löwelion
Basquelapurthief
sln.lapitito snatch
Tch.lapatito catch
Pol.lapikuraGoshawk, 224
Lit.lapéfox
Sbc.lupitito pounce on its prey
Roum.pasârea-lupuluiRed-backed Shrike, 324
a.gr.louposa bird of prey, 224
Tch.loupezplunder
Franç.: Jerseylou d'méGreat Northern Diver,65 (predator of fish)
Franç.loupwolf: the predator. Semantic parallel, see wolfð105., Basque
Franç.loup-cervierlynx. Sans rapport avec "cerf", mais simplement "loup sauvage" (= féroce), une corr. du dial. sarvâ,sarvâdze, cf. VS leu-sarvae "lynx".
Ital.lupo d'apiBee-eater, 265
Galicepedro llopoArctic Skua, 77

With permutation p>k:

a.gr.lykoswolf
Alb.ujkwolf
Franç.: dial. ouestloukwolf
Gael. I. (o.lit.)luglynx. No relation to the Celtic divinity Lug whose name means "light" (ð3.1.26)
gauloislougos"raven" (not a bird name; must be translated by "rapine" or "ravenous", cf. Wagner, H., 1971, p. 22).

Autres noms du Labbe :

Prov. Merdassièr parasito.- merdassièr.

Cat. Goler cuapunxegut.- cagaire Cat., Vinaros, goler Cat., Blanes, Palafrugell, merda-goler S.Llorenç de la Salanca, de gula pour leur habitude de faire dégorger la proie.

Basque Kakajanzale isatz-motz.- kakajanzale (-), marikaka B: Bermeo, mariko, kaio-moriko G: Donostia; B: Lekeitio; AN: Ondarrabia, itsas-miru (milan de mer), ooin-mutu (ooin = voleur), moko-zikin, (d'après kakajanzale).

Esp. Págalo parasito.- merdento, Gal.: Pontevedra, merdeiro Gal.: Muros, Mera, Mugardos, Cambados, Ribeira, Vilanova de Arousa, Cesantes, Mogor, Bouzas, Panxón, Grove, Aguiño, Portonovo, Cangas, Bueu, Abelleira, lerdeiro Gal.: Cangas (dissim. mðl), mardeiro Gal.: Portonovo, merdeiro de mar Gal.: Pontevedra, papamerda Gal.: Sora, Sada, Bares, Cedeira, Ares, Camariñas, papamerdas Gal.: Cariño, Espasante, comemerda Gal.: Burela, Noia, Abelleira, Camariñas, Carril, Foz (pour explication, v. Engl.), engulimerda, engule Gal., caján Gal.: Miño, cajote Gal. cágalo Gal.: Figueiras, Ribadeo, Rinlo, págalo Gal.: Fuerteventura, comilocagao Gal., ladrón do mar, Pontevedra, pedro llopo Gal.: Burela ð Franç.; picacûGal.: Bueu, picapica Gal.: Burela, pour son habitude de harasser les autres espèces pour leur faire dégorger la nourriture; palheiro, palleiro Gal.: Pontevedra, palleira Gal.: Aguiño, Mixía, Escarabote, Muros, Caión, Camariñas, Corme, Sardiñeiro, Lira, Portosín, Abelleira, Malpica, Laxe, de palla "paille", pour ses rectrices centrales très allongées; palanquín, également dérivé de palla (cf. Franç. paille-en-cul, nom de certains oiseaux à longue queue). cafetero Gal.: Guardia, pour sa couleur café; maricón Gal.: Corme (signifie aussi "poltron", ce qui n'est guère approprié à cette espèce agressive), zapateiro Gal.: Rinlo (prob. le nom d'une autre espèce, v. en particulier Avocette, 157, Esp.). (esctercolero est un calque livr. de Stercorarius).

[jolea = Gaviota argéntea, 81]

Port. Moleiro parasitico.- cágado Póvoa do Varzim, Afurada, Ovar, Faro, moleiro, amoleiro Vila do Conde, P. do Varzim, Costa da Torreia ð3.6.34..- palheiro Vigo, I.Cies (pour sa longue queue), medonho P.do Varzim, mondrião, mandrião Matozinhos, Porto (mendiant), montanheiro Faro (corr. du précéd.).

[saragoça = Gaivota, 81; sabão = Engoulevent, 251]

Ital. Labbo.- cacáro I.Giglio, cacazzari Sic. or., scatafà Sic. occ. skatos "excrément" et phago "manger".- aipuni, Sic., aipazza niuru Sic., pescaröla negra Pav., gabian neigro Gen., cocal moro Pad., crucaèl naigher Bol., cocal negher Mod., cocal negro Ven., Ver., cocal foresto Ven., labo It. "Giul." livr.!

Roum. Lup-de-mar mic.- lup-de-peste. Roum.,

Grec Mikrolistóglaros.

Bulg. Parasitna xitSna cajka.

Sbc. Pomornik kratkorepi.- otimac, pomornik, govnacka.

Tch. Chaluha prizivna.

Slk. Pomornik.

Pol. Wydrzyk pazozytny.- pos'cig, strzelec, rybitw strzelec, mawozowiec.

Ukr. Pomornik korotkoxvostyj.

Russe Korotkoxvostyj.- rabojnik (pirate) ð223.,franç.- povor (id.), soldat nord, torbej Siber. (mendiant, cf. port.), fomka Mangase (forceur), ispravnik (inspecteur de police).

Lit. Smailiauodegis plézikas.

Lette Isastes klijkaija.- kliju-kaija, utu vanags.

Iran Skuà-ye qotbi.

Eg. Karkar kutbii.

Hebr. Hamsam tapil.

Top Of Page