Previous PageNext Page

56. MELANITTA FUSCA (Oidemia f.)

Gael.I. Lacha stuach.- lacha scotarach (art., < Engl. scoter).

Gael.S. Lach-stuach.- lach-stuach, lach-stuadh(ach)(surf duck), lach ghleust, lach ghleust.

Cymry Môr-hwyaden y gogledd.- hwyaden felfedog, hwyaden feldefog, hwwyaden fwythlyfn (book.).

Engl. Velvet Scoter.- velvet-duck, black diver, sea black-cock Nhb., black-duck Suss., surf-duck Scot., doucker scoter, double scoter.

Isl . Korpönd.

Norsk Svarta.- heiand, svorta, svartand, sadelsvorta, sjøorre.

Svensk Svärta.- svärta, svärto, svört, svärt, svät, svätisgobä, svärt-gubb(e), svätiskamp, svärtkamp, svärtgams, svärtiskål, svärtkåla, svärt-karl, svärteskå(r)l, svärtkar? , svärtkäring, svärtiskvejnda, storsvärta, skorrsvärta, salsvärta, svartand, svartänder, svärtand, grejmsvärti, kolli, sjöorre, havsorre,havsvärta, myrsvärta, svärtgås; doppand (coll.); spansk tiste (= grissla ?).

Dansk Fløjelsand.- fløjelsand sværte, svartika, svartand, sortand, kuland, krageand, runddykker, flynderfugl, torsk(e)and), spejlvinge, spejland, stor himmelhund.Bornh.: flojfoul, trækfugl.

Nederl . Grote Zee-eend.- bruine eend, bruneséein, brune dûkel-ein, greate sédûker, bruine zeeënd, swarte sédûker, swarte marein, brune sédûker, grutte see-ein wfries., zwarte knob(be), duiker, noordes eend, fluweeleend, plaattopper.

Deutsch Samtente.samttauchente, samttrauerente, mohrente, moorente; koogecke, kougeke Borkum, kongegeke (-), grootswart dücker Helg. [turpane ist russ. turpan; moderente = Reiherente, 48; fliegenente = Schellente, 54]

Franç. Macreuse brune.- gros pilet noir, gros noir, pilet brun Pic., gros neir, gros noir GE, mourette Norm., canard brun (la @ est brune), brunot Norm. (non hunot),macreuse Grand Fort, Philippe, double macreuse (voir No. 138), âne dé mé, âne dé mair, ane de maïre Guern. (canard de mer).

[giuam = Guillemot, 74]

Prov. Negrasso.negrasso, brunasso, brunesso, rei de fóuco, foucard (augm. de fouco).

Cat. Anec fosc.

Esp. Negrón especulado.

Port. Pato fusco.

Ital. Orco marino.- orco marin Ven., Poles. ð5.18.8..- oc marìSirmione, ð5.18.6..- varun L.Viverone ð5.2.23..- nadra neigra Bol., anitra nera Tosc., annia scüa Gen., nedròt negher Bresc., negrotton Colico, moretta Mod., mourtón, mouraetón Pav., cherzo Poles., cherso nero, cherso bastardo Ven., cherso foresto Pad. ð4.6.4.3..- fulegûna Manerbio (augm. de fólega),anatra di mare Lucca, germano di mare Tosc., zizôn d'mer Rav., busciu de Ispagna Sard., scavuni Otr.

[indiana = Anitra muta, 39; polon = Fólaga, 138; margoûn = Marangone, 105]

R.Rom. Anda da valü.

Roum. Ratâ catifelatâ.

Grec Veloudópapia. (trad. de l'angl.).

Bulg. Kadifena patiça.

Sbc. BarSunasti Turpan.- kadifarka (art.).

[galica = Vranac, 105; brekulja,kulaSica = Patka batoglavica, 54]

Tch. Turpan hnêdý.- hnêdokachna (art.).

Pol. Uhla. (voir No. 55), glowienka, uhla holownja ð3.1.45..

Ukr. Cernyj Turpan.- cernjanka, golovnja ð3.1.45..

Russe Cernyj Turpan.- tjul'pan Leningr. turkan, turpan ð3.3.6.4..- svirok Gorki, nyrok sirok, cernavka, cernuxa, cernaja utka, golovnjá.

Lit. Nuodégulé.- nuodogulé(nuodégulis = brandon, pour sa couleur charbon), gurlas, gurnas ð5.2.24..

Lette TumSa pile.- vela pile, juras teteris.

Iran Ordak-e bal-sefid.

Arm. Towrpan. (empr. au russe).

Georg. Šavi Turpani.

Azeri Can-erdak.

Talych gimena-ger.

Hebr. Ketifamit sheHuma. (trad. de l'angl.).

Top Of Page